En studie av företags redovisning av kund- och leverantörsrelationer vid rörelseförvärv

Abstract

Företags tillgångar i form av relationer, har i tidigare studier berörts och påvisats vara viktiga värdedrivare och därmed av betydande värde för företag. För att värdet av ett rörelseförvärv korrekt ska återspeglas i redovisningen i de finansiella rapporterna har standarden IFRS 3 tagits fram. Standardens syfte är att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. I denna studie har Europeiska företag som genomfört förvärv, och som sedan år 2005 redovisar enligt IFRS, undersökts. Ett urval av rörelseförvärv har analyserats i syfte att kartlägga huruvida företagen allokerar förvärvets köpeskilling, och därmed specificerar ett värde, till immateriella tillgångar och specifikt till posterna för kund- och leverantörsrelationer. Studien dokumenterade i 34 % av de observerade förvärven redovisade tillgångar i form av kundrelationer. Vidare redovisade endast 1,8 % av förvärven posten leverantörsrelationer. I studien genomfördes ett urval av statistiska tester i syfte att identifiera faktorer som torde ha en påverkan på företagets val att specificera och redovisa för relationer. Studien fann att de storleksrelaterade faktorerna, omsättning och köpeskilling, som ensamma variabler inte kunde förklara huruvida ett företag väljer att redovisa för kundrelationer. Däremot påvisade studien ett samband mellan den bransch förvärvaren tillhör och valet att specificera för kundrelationer. Ett samband dokumenterades även mellan året förvärvet genomfördes och huruvida allokering av studerade relationer observerats. I den slutliga statistiska modellen inkluderades alla undersökta faktorer, varpå bransch och köpeskilling var de två faktorer som påverkade huruvida företag redovisar för posten. Samtidigt som kund- och leverantörsrelationer utgöra en essentiell funktion hos företaget påvisade studien en låg observerad frekvens av företag som uppmärksammat relationer. Således har studien vidrört tänkbara incitament till varför företag väljer att inte specificera för relationsposterna. Underliggande faktorer som kostnadsbesparingar, vinstmaximering samt värderingsproblematik uppmärksammades för att möjligen kunna förklara studiens resultat. Med standardens principbaserade utformning i åtanke ifrågasattes huruvida standardens syfte införlivas av företagen. Studiens resultat kan vara till hjälp för att skapa en djupare insikt hos läsaren hur väl relationer identifieras och redovisas vid förvärv i företagens finansiella rapporter efter införandet av IFRS 3.