Show simple item record

dc.contributor.authorSvensson, Annalenaswe
dc.contributor.authorKlemensson, Annaswe
dc.contributor.authorHansson, Lenaswe
dc.date.accessioned2007-05-08T13:19:03Z
dc.date.available2007-05-08T13:19:03Z
dc.date.issued2007swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/3901
dc.description.abstractSyftet med studien var att undersöka lärares och rektorers inställning till Syfte: kompetens- och skolutveckling samt att se hur kompetensutveckling bedrivs på lokal nivå. - Hur uppfattas kompetens- och skolutveckling av mottagarna? Huvudfrågor: - Hur bedrivs kompetensutveckling på lokal nivå i tre olika kommuner? - Finns det någon föreställning om hur kompetensutveckling borde bedrivas för att nå skolutveckling och för att lärare ska kunna utvecklas samt bedriva sitt yrke på ett tillfredsställande sätt? - Finns det skillnader mellan olika skolor och kommuner? Litteraturstudier gjordes, där terminologi, historik samt forskning kring ämnet Metod: belystes. För den empiriska undersökningen användes strukturerade intervjuer och dessa tolkades hermeneutiskt. Enligt den forskning som gjorts sker optimal kompetens- och skolutveckling om Resultat: den initieras ur ett upplevt behov eller problem. Ibland kan denna utveckling ske i samarbete med forskare. Resultaten i denna studie visar att teori och verklighet stämmer överrens. Till största del är kompetensutveckling kollektiv, och syftar främst till att stärka pedagogernas didaktiska kunskap. Vad gäller fortbildning i ämneskunskaper sker denna mer på individuell basis. Lärarna känner att de kan vara med och påverka kompetensutvecklingen på skolan. Skolledare och lärare i undersökningen tycks i stort sett ha en gemensam syn på skol- och kompetensutveckling. I och med att de har olika yrkesroller har de dock olika perspektiv; skolledare ser mer helhet medan lärare ser utifrån sin egen verksamhet. Enligt regeringens budgetsproposition 007 kommer två miljarder kronor att satsas på kompetensutveckling i den svenska skolan. Utifrån detta redovisas informanternas olika visioner om framtidens kompetens- och skolutveckling. Betydelse för läraryrket: Samhället förändras i allt snabbare takt. Ingen vet exakt vilka kompetenser som kommer att krävas av individer i framtiden. Som pedagog är det då viktigt att hela tiden medvetet följa utvecklingen. Denna studie belyser hur kompetens- och skolutveckling ser ut i skolan i relation till dagens forskning. Studien ger även insikter i hur den närmaste framtiden skulle kunna se ut i utvecklingssammanhang.swe
dc.language.isosvswe
dc.titleBlir man någonsin färdig som lärare? En intervjustudie kring kompetens- och skolutveckling i tre kommunerswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Sociologiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Sociologyeng
dc.type.degreeStudent essayswe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record