Skolmatematiken på glid? ­ socioekonomiska faktorer och didaktiska effekter

Abstract

Syfte Syftet är att undersöka vilka förändringar som skett i kunskapsnivåer i matematik i den svenska grundskolan och vilka samband som finns med förändringar i skola, samhälle och lärandeteorier.

Huvudfråga Huvudfrågan för uppsatsen har varit: "Kan nivån på matematikämneskunskaper relateras till socioekonomiska faktorer?". För att besvara problemformuleringen gjordes en uppdelning i mindre delfrågor.Delfrågorna som undersökts är: A. Finns det något samband mellan resultat på nationella proven i matematik ochsocioekonomiska förhållanden? B. Har försämringar i resultat på nationella proven över tid varit lika stora inom olika socioekonomiska grupper?

Metod och material För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ statistisk undersökning gjorts. Korrelationsanalyser har gjorts över inhämtat data för att undersöka eventuella samband mellan resultat på nationella proven i matematik och socioekonomiska faktorer. Urvalet har begränsats till elevresultat i Göteborgs stad. Data har inhämtats dels från Skolverket databas över elevresultat på nationella proven och dels från en Internetsida över stadsdelsstatistik i anslutning till Göteborgs stads hemsida. All databearbetning har gjorts i Excel. Som hjälp vid genomförandet har olika metodböcker använts.

Resultat För år 005 uppvisades relativt starka samband mellan måluppnåelsen på det nationella provet i matematik och de flesta av de undersökta socioekonomiska faktorerna. Starkast samband påvisades mellan måluppnåelse och utbildningsnivå i stadsdelen.

År 1998 framträdde inte samma starka samband mellan variablerna som för år 005. Undersökningen har visat att det inte finns entydiga samband mellan försämringar i måluppfyllelse på stadsdelsnivå och någon socioekonomisk gruppering. Emellertid kan det stora bortfallet år 1998 tänkas ha påverkat dessa resultat.

Betydelse för läraryrket Trots att det verkar finnas brister då det gäller aspekten likvärdig utbildning uppvisades i undersökningen positiva avvikelser. Vissa skolor och stadsdelar har uppvägt den negativa påverkan som låg socioekonomisk status ofta har på måluppnåelsen men mer behöver göras för att utbildningsresultaten i matematik ska bli likvärdiga för alla stadsdelar i Göteborgs stad. Dock verkar goda intra-skolstrukturella faktorer kraftigt kunna bidra till denna utjämning. Därmed finns det möjligheter att utjämna skillnader i måluppnåelse och skolprestationer mellan olika bostadsområden. Detta är något som skolan enligt styrdokumenten ska sträva emot.