Show simple item record

dc.contributor.authorHellström, Daniel
dc.date.accessioned2015-04-15T08:20:45Z
dc.date.available2015-04-15T08:20:45Z
dc.date.issued2015-04-15
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/38719
dc.description.abstractEn typ av medborgardialoger som visat sig populär för att låta samhällsgrupper som annars får svårt att göra sig hörda i samhällsdebatten komma till tals är olika typer av råd och samråd. Rätten till samråd är i många fall även lagstadgat för dessa grupper och i många fall lyfts intresseorganisationer fram som nyckelaktörer i samrådsförfarandet, vilket gör att samrådsförfarandet mer uppvisar korporativistiska än pluralistiska drag. Baserat på dessa utgångspunkter ämnar denna uppsats undersöka hur samrådsförfarandet kan förstås som demokratisk praktik och vilka förutsättningar samrådsförfarandet har att uppnå legitimitet i medborgarnas ögon. Studien inriktar sig på samrådsförfarandets utfall i fallet finskspråkig förvaltning i svenska kommuner enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och identifieringen av faktorer som påverkar hur det finska förvaltningsområdets samrådsgrupper arbetar och får genomslag. Studien baseras på kommunala dokument som handlingsplaner och reglementen för samråden i det finska förvaltningsområdet för att kunna ge en inblick i processens transparens och få en inblick i vad kommunerna själva valt att belysa och lägga tyngd på. Studien är också utformad som en totalundersökning, där alla kommuner i förvaltningsområdet undersöks. Resultaten visar att lagstadgade samråd ofta uppvisar starka korporativistiska drag, i synnerhet när samråden uppvisar en högre institutionaliseringsgrad och är mer formella. Studien visar även på att samråd i stort uppvisar på en hög grad av outputlegitimitet, genom att samråden har goda möjligheter att påverka politiken, en lägre inputlegitimitet, då samråden sällan problematiserar sin representativitet och ofta enbart består av intresseorganisationer och att de har en varierande grad av throughputlegitimitet, då samrådsprocessernas transparens varierar kraftigt mellan de undersökta kommunerna. Vidare konstaterar studien att den variation som finns mellan kommunerna inte beror på den finska minoritetens storlek i kommunen, hur stor befolkning kommunen har i stort eller hur länge kommunen varit en del av det finska förvaltningsområdet, utan den beror på andra orsaker.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectSamrådsv
dc.subjectnationella minoritetersv
dc.subjectfinskt förvaltningsområdesv
dc.subjectlegitimitetsv
dc.subjectkorporativismsv
dc.titleSamrådets praktik och legitimitetsv
dc.title.alternativeEn studie om samrådsförfarandet i det finska förvaltningsområdetsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/School of Public Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Förvaltningshögskolanswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record