This man refused to open his eyes

Abstract

Hur vi ordnar information påverkar hur vi ser på världen, och våra världsbilder påverkar i sin tur hur vi väljer att ordna information. Det, tillsammans med frågorna om man kan hantera information utan att ordna den, och om man kan leva i en ständig omformulering av sin världsuppfattning, var utgångspunkten för det här arbetet. Under processens fortskridande har fokus mer och mer hamnat på människans meningsskapande förmåga. Genom alltsammans löper broderiet. Jag har länge varit intresserad av hur vi förstår världen och vilka strategier vi har för att göra vår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se och vad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi ser som sanna och vilka som är just berättelser. Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel eller en karta tilldelar vi hög trovärdighet. Dessa format representerar verkligheten. Men de är också berättelser. Data är utvalda, ordnade och återgivna för att skapa en begriplig bild, för att vi ska kunna ta till oss informationen och foga in den i vår världsbild. Vår upplevelse av tiden syns i kalendrar och tidslinjer. Även det linjära formatet i en bok speglar vår uppfattning av tiden som linjär. Vad händer med berättelsen och vår upplevelse 􀁄􀁙􀀃􀁇􀁈􀁖􀁖􀀃􀁎􀁕􀁒􀁑􀁒􀁏􀁒􀁊􀁌􀀃􀁑􀁬􀁕􀀃􀁇􀁈􀁑􀀃􀃀􀁑􀁑􀁖􀀃􀁓􀁮􀀃􀁈􀁑􀀃􀁜􀁗􀁄􀀃 istället för på en linje? Det är också intressant hur vi samlar in data, vad vi mäter, hur värdeskalan ser ut, vilka egenskaper hos tingen som betecknar dem. Vi förstår världen genom att vår hjärna ordnar sinnesintrycken till begriplig information innan de når vårt medvetande. Sedan fortsätter vi tolka och göra kopplingar och förklara och återberätta världen alltmedan den pågår. Det tycks som att människorna är i en ständig kamp med den kaotiska och irrationella verkligheten för att göra den ordnad och förståelig. Och att det är det som är och blir meningen med livet. Jag broderar klotformade kartor som består av tecken, text och olika förhållanden dem emellan. Kloten bildar förutsättningar för berättelser, men det är läsaren som skapar dem.