| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Denna uppsats studerar en gymnasieskolas byte av så kallad lärplattform. Syftet är att fördjupa kunskapen
om hur lärplattformar implementeras och används i skolverksamheten, samt vilka uppfattningar
representanter för verksamhetens olika delar har om vad en lärplattform är och bör vara. Genom att jämföra
processen att genomföra bytet av lärplattform med teorier om skolutveckling dras slutsatser som kan vara
till nytta för såväl skolverksamheten, som skolpolitiker.
Metoden som används är en fallstudie och materialinsamlingen består av kvalitativa samtalsintervjuer.
Respondenterna representerar olika delar av skolverksamheten: Skolledning, tekniker och lärare. Resultatet
av dessa intervjuer sammanställs och analyseras dels utifrån de olika representanternas uppfattningar om
vad en lärplattform är och bör vara, och dels utifrån teorier om skolutveckling.
Resultatet tyder på att de olika representanternas kunskap i ämnet varierar stort, varför även en del av deras
uppfattningar skiljer sig från varandra. I vissa fall har de dock samma uppfattningar. Sett ur
skolutvecklingsperspektiv, saknas stora delar av de faktorer som ses som avgörande för att skolutveckling
skall vara framgångsrik. En av slutsatserna därav är att det inte finns någon gemensam förståelse bland
kommuner och skolor om hur skolutvecklingsprojekt bör genomföras.
För läraryrket är detta givetvis av stor betydelse. Dels synliggör uppsatsen processen att genomföra byte av
lärplattform, genom att jämföra en verklig process med teorier om skolutveckling, och dels visar
slutsatserna att projekt som detta måste planeras bättre. För att kunna planera och komma med synpunkter
på planeringen behöver skolledning, respektive lärare och tekniker underlag. Förhoppningen är att detta
arbete skall kunna utgöra ett sådant underlag. | sv |
