Det perioperativa samtalet-nyexaminerade operationssjuksköterskors uppfattningar

Abstract

Den perioperativa operationssjuksköterskans huvudansvar är att vårda patienten under operationens tre faser; före under och efter. Kommunikationen mellan kollegor på operationsavdelningen ökar förutsättningar för en säker vård för patienten och en god dialog med patienten kan lindra den oro som finns inför den okända miljö som en operationssal. Pilotstudiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskors uppfattning av samtal med patienten ett år efter avslutad utbildning. För att besvara pilotstudiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk ansats. Fyra operationssjuksköterskor intervjuades, alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Texterna analyserades och huvudpunkter i texterna formades sedan till fyra huvudteman med underteman. I pilotstudien framkom att operationssjuksköterskor inte kände ett behov av att träffa patienterna postoperativt, detta skiljer sig från tidigare studier. Vikten för informanterna låg i att få träffa patienten preoperativt, att få presentera sig och ge information. Tiden tillsammans med patienten konkurrerades med narkospersonal och informanterna kände att de fick ta plats för att få komma till patienten. Att utbildningen förmedlar kunskap om den perioperativa modellen var alla informanter eniga om, men dialogen var inte huvuddelen utan vikten låg i det praktiska. Kommunikationen med patienter förekommer genom rutinfrågor som är framtagna lokalt på varje operationsavdelning. Det framkom också i pilotstudien vikten av att läsa in varje patients enskilda behov av kontakt och på vilken nivå man som operationssjuksköterska lägger sin framtoning i mötet med patienten.