Det är klart det går, men det är svårt

Abstract

I Sverige har vi idag en skola för alla där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. En utbildning som ska anpassas efter varje barns förutsättningar oavsett funktionsförmåga (Skolverket, 2011, s.7). I ämnet idrott och hälsa innebär det att alla barn ska ha samma möjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare, som känner sig bekväma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar i idrott och hälsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet har kvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielärare i Västsverige. Resultatet visar att gruppen elever med fysiska funktionsnedsättningar inte är en homogen grupp och arbetet med inkluderingen av dessa i idrott och hälsa varierar. För en god inkludering är utbildning något som lärarna lyfter fram som viktigt och något som de själva fått väldigt varierad mängd av. Lärares utbildning är också något som forskningen lyfter fram som viktigt för inkludering (Jerlinder, 2010, s.53). En slutsats är därför att utbildning kring elever med fysiska funktionsnedsättningar bör ingå i lärarutbildningen på samtliga lärosäten i Sverige. Resultatet visar också att lärarna upplever stödet kring arbetet av inkluderingen av elever med fysiska funktionsnedsättningar som bristfälligt och svårtillgängligt. Stödet behöver därför göras mer lättillgängligt, både stöd från rektor och extern elevhälsa i form av exempelvis habilitering.