Förväntningar på bildämnet - En analys av bildämnet på formuleringsarenan genom läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och 2011

Abstract

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur förväntningarna på bildämnet har sett ut, såsom de framkommer av läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet är vidare att se vilka likheter och skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer från tidigare forskning visar sig i dem. Arbetet tar sin utgångspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar Åsén. Det är ur hans forskning jag utläst utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Av tidigare forskning har jag utläst åtta utvecklingslinjer i tecknings-/bildämnets historia och utifrån dessa analyserar jag ovan nämnda läroplaner. Undersökningen är också komparerande, jag jämför de fyra läroplanernas innehåll för att få fram skillnader och likheter i deras innehåll. Resultatet visar både stora likheter och stora skillnader mellan läroplanerna och bildämnet. Likheterna ligger i att innehållet har varit något sånär detsamma, ungefär samma moment ingår i alla fyra läroplaner. Skillnaderna ligger i hur mycket utrymme dessa moment får och hur stor vikt som läggs på dem. Ämnets kommunikativa inslag var till exempel ganska begränsade Lgr 69 medan de i Lgr 11 genomsyrar det mesta. Tvärtom med det fria skapandet. Resultatet visar också att bildämnet blivit något helt annat än det var vid dess tillkomst på 1800- talet. Då var motiveringarna till ämnet baserade på dess yrkeskvalificering och behov av kunskaper inom teknisk ritning, nu är ämnet framför allt kommunikativt och snarare konsumentkvalificerande. När jag satte de undersökta läroplanerna i relation till ämnets historia och de utvecklingslinjer jag läst ut av tidigare forskning så framgick också att inget nytt innehåll har tillkommit sedan Lgr 69.