Hållbara hamnomvandlingar? - En jämförande studie av planeringen av Östra Kvillebäcken i Göteborg, Bo01 i Malmö, Alderholmen i Gävle och Östra Hamnen i Västerås

Abstract

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis. Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot de hamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följande frågeställningar: • Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet? • Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sig som hållbara? I så fall hur? • Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån? För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö. Vi jämförde sedan dessa med två områden som inte profilerar sig som hållbara, Alderholmen i Gävle och Östra Hamnen i Västerås. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ dokumentstudie över områdenas detaljplaner och fördjupade dokument, där vi undersökte dokumenten utifrån ett antal förhandsdefinierade kategorier, vilka utgör indelning av ekologiska och sociala strategier. För de områden som profilerar sig som hållbara kunde vi identifiera att ekologiska strategier tagits fram; skapa förtätning, grön- och blåstruktur och en god naturresurshållning. För att skapa social hållbarhet har områdena tagit fram sociala strategier så som variation, tillgänglighet, fysisk utformning, påverkan och barnperspektiv. I de stadsdelar som inte profilerar sig som hållbara behandlades hållbarhetsfrågor i undersökningsdokumenten. Vi kunde identifiera följande ekologiska strategier; skapa förtätning, grön- och blåstruktur och naturresurshållning. De sociala strategier vi kunde identifiera var variation, tillgänglighet, fysisk utformning, barnperspektiv och jämställdhet. Resultatet visade vidare att det skiljer sig mycket litet i hållbarhetsarbetet i planeringen mellan områdena som profilerar sig som hållbara och de som inte gör det.