Social hållbarhet - En fallstudie över medborgardialogens roll i stadsplaneringen

Abstract

Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet. Det finns idag utarbetade metoder och verktyg för att ta reda på ekonomiska och ekologiska följder av planerade förändringar i staden men den sociala hållbarheten har i många fall inte givits samma betydelse (smsprojektet.se). Begreppet social hållbarhet innefattar flera komponenter där medborgarinflytande är en viktig sådan. Social hållbarhet är svårdefinierat men beskrivs av forskare både som ett mål men också som en process. Medborgarinflytandet är en viktig del i samhällets strävan mot social hållbarhet (Olsson 2102, McKenzie 2004). Att människor ska få chansen att uttrycka sina åsikter och forma staden de bor i handlar om inflytande. Det kan vid en första anblick verka enkelt och självklart att vi alla strävar mot en socialt hållbar samhällsutveckling, men det är en utveckling som inte sker av sig själv utan som kräver engagemang, tid och resurser. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida medborgardialog bidrar till ökat medborgarinflytande med fokus på förberedelsefasen. Empiriskt undersöks detta i form av en fallstudie där ett verktyg för medborgardialog som tagits fram inom SMS-projektet studeras. Detta verktyg syftar till att öka den sociala hållbarheten. Genom att undersöka följande frågeställningar besvaras syftet:  Vad innebär dialogverktyget som arbetats fram inom SMS-projektet?  Vilka för- respektive nackdelar finns det med dialogverktyget? Utifrån den vägledning dialogverktyget ger i dialogens alla faser; förberedelse, genomförande och uppföljning, förbereddes två dialoger inför ombyggnationen av Plåtslagaregatans förskola i Lundby. Denna förskola ansågs ligga i rätt tidsskede för dialog. Utifrån verktygets hjälpfrågor och checklistor gick jag igenom förutsättningarna för dialog på Plåtslagaregatans förskola och skapade den mall som dialogerna skulle hållas utifrån. Med hjälp av verktyget förberedde jag två dialoger, en med föräldrarna till barnen på förskolan och en med pedagogerna. Tyvärr var det för få anmälda till föräldradialogen och denna fick ställas in. Dialogen med pedagogerna genomfördes med goda resultat. En arbetsgrupp bestående av mig själv och medarbetare från stadsdelsförvaltningen hade löpande kontakt under perioden april-maj. Att det visade sig vara lågt intresse från föräldrarnas sida att delta i en dialog var något arbetsgruppen inte hade räknat med. Trots allt var detta en nyttig lärdom inför framtida dialoger. På grund av att ena dialogen fick ställas in fick uppsatsen ett fokus på förberedelsefasen i dialogarbetet. Hade dialogen blivit av kunde uppsatsen närmare analyserat genomförande- och uppföljningsfasen. Dialogverktygets stora fördel är att det strukturerar upp de frågor och funderingar som dyker upp i samband med förberedelserna för en dialog. Följer man den ordning och de checklistor som verktyget erbjuder har man en god grund att stå på inför dialogen. Trots verktygets hjälp kan det vara svårt att bedöma intresset för dialog. Man bör som beslutsfattare tänka över en extra gång vad som är påverkningsbart och inte och om det finns tillräckligt många påverkningsbara frågor för att dialogen skall vara till nytta. Dialogverktyget manar till eftertanke gällande flera olika frågor kring delaktighet vilket gör att det är bidrar till social hållbarhet. Det bidrar till ökat medborgarinflytande så länge det finns en medvetenhet om vilka grupper det är som deltar och på vilken nivå inflytandet sker.