| dc.description.abstract | Sammanfattning
Bakgrund: Skolämnet Idrott och hälsas innehåll och syfte har utvecklats genom åren. Från och med
skolreformen 1994 är det större fokus på hälsa i styrdokumenten. Intentionerna med styrdokumenten är att
ämnet ska ses som ett kunskapsämne, till skillnad från den tidigare synen att Idrott och hälsa främst är ett
”praktiskt” ämne (Larsson, 01). Dock finns det ingen självklar definition på hälsa och studier visar att lärare i
Idrott och hälsa tycker att begreppet hälsa är diffust och otydligt (Jakobsson, 01). Hur hälsa definieras får
praktisk betydelse eftersom det på olika sätt påverkar vårt sätt att handla, våra verksamheter och institutioner
(Brülde &Tengland, 003).
Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa i Sverige och lärare i motsvarande ämne i
Sydafrika uppfattar hälsobegreppet och sin egen hälsoundervisning.
Huvudfråga: Hur uppfattar lärare i Idrott och hälsa och motsvarande sydafrikanskt ämne begreppet hälsa och
sin egen hälsoundervisning?
Metod och material: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har använts. Vårt material utgörs av
respondenterna och deras tankar, erfarenheter och upplevelser. Respondenterna består av tre svenska lärare i
Idrott och hälsa samt tre sydafrikanska lärare i motsvarande ämne.
Resultat: Vår undersökning har kommit fram till att hälsobegreppet är diskursivt och kulturellt betingat,
innebörden av begreppet beror på person och kontext. Det finns både likheter och skillnader mellan de svenska
och sydafrikanska respondenternas uppfattningar, vilket kan ha kulturella förklaringar. Enligt vår tolkning så
uttrycker de sydafrikanska respondenterna en mer holistisk hälsoundervisning, jämfört med de svenska.
Betydelse för läraryrket: Vi har visat på alternativa sätt att förstå hälsobegreppet och bedriva
hälsoundervisning. Detta kan utveckla ämnets utformning och lärarens yrkesroll. | sv |
