Från lagtext till verksamhet - En kritisk studie om hur begreppet kränkande behandling definieras i lagarna och riktlinjerna kring det samt hur lärarna tolkar det i verksamheten.

Abstract

Sammanfattning Syftet är att undersöka skollagens och skolverkets riktlinjer för arbetet mot kränkande behandling och hur dessa tolkas i gymnasieskolors likabehandlingsplaner samt av verksamma gymnasielärare. Detta för att lyfta en fråga som trots att den har problematiserats inom forskningsområdet inte har besvarats fullt ut. Detta görs utifrån följande huvudfrågeställningar: Vad innebär begreppet kränkande behandling? Hur är lagarna och riktlinjerna utformade och hur tolkar lärarna dem?

Den diskurs studien använder sig utav är den kritiska diskursanalysen och inriktningar inom den. Eftersom syftet med studien är att undersöka diskursen ur både en byråkratisk såväl som verksamhetsvinkel görs även kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare med målet att komma åt huruvida det finns en diskrepans mellan ursprungsdokumenten och lärarnas tolkning av dessa. Detta genom att undersöka hur begreppet kränkande behandling och des underteman värdegrundsarbete, elevers trygghet och nolltolerans beskrivs av de institutioner som utformar riktlinjerna för arbetet, såväl som hur de som de riktar sig till tolkar dem. De som granskas är skollagen kapitel 1, 5 och 6, skolverkets riktlinjer, skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverkets Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder samt de två utvalda skolornas likabehandlingsplaner.

Studien avgränsas till gymnasiet då det är ett område som jag anser blivit förbisett när det kommer till forskning kring arbetet mot kränkande beteende, då fokus ofta ligger på för – och grundskolan. Den avgränsas även till två skolor – som har ett visst skolöverskridande samarbete- inom en Kommun. Intervjuer gjordes med fyra lärare, två på var skola.

Min slutsats är därför att det nuvarande systemet där arbetet mot kränkande behandling styrs av så många organ och åtgärderna finns tillgängliga på så många olika ställen och på ett sådant högtravande, övergripligt samt undanglidande språk gör att det är svårt för lärare att tolka de rådande lagarna och riktlinjerna. Vilket lägger det mycket ansvar och tyngd på hur lärarna uppfattar sin roll i motverkandet av kränkande behandling.