Att läsa matematik - det handlar om kontexten

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa relationen mellan läsförmåga och förmågan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning.

Centrala frågor: Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem? På vilket sätt kan förståelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext får en annan eller utvidgad betydelse, påverka elevernas problemlösningsförmåga? Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?

Teori: Formulering av forskningsfrågor och analys av resultat utgår från en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förståelse. Studien bygger på kvantitativ metod som analyserats med hjälp av statistiska grundteorier.

Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ. Undersökningsinstrumenten är tre tester. Test av läsförståelse, test av begreppsförståelse och aritmetisk förmåga i en matematisk kontext och test av aritmetisk förmåga med kontextlösa uppgifter. Testerna har använts för att generera data som legat till grund för analys av forskningsfrågorna.

Resultat: Resultaten visar ett samband mellan läsförståelse och ord- och begreppsförståelse i en matematisk kontext. Sambandet mellan läsförståelse och aritmetisk förmåga är däremot svagt. Elever behöver god läsförståelse och förmåga att förstå betydelsen av vardagligt språk i en matematisk kontext för att lyckas med problemlösning. Resultaten visar att elever ur alla kategorier, goda läsare, mellangoda läsare och svaga läsare, har svårigheter med ord- och begreppsförståelsen i matematisk kontext.