Det finns tio olika sätt att säga förlåt, men bara ett sätt som betyder rätt förlåt

Abstract

Sammanfattning

Vårt syfte är att undersöka vad pedagoger inom förskolan anser om hur man kan arbeta med konflikthantering samt med ordet förlåt med barn. Våra frågeställningar är:

- Hur arbetar pedagoger för att barn ska få kunskap i konflikthantering? - Vilken betydelse har ordet förlåt i försoningsstadiet mellan barn i förskolan? - Hur kan pedagoger inom förskolan arbeta för att barn ska kunna göra ett meningsfullt förlåt?

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer från åtta verksamma pedagoger i förskoleverksamheten samt en intervju med en pensionerad pedagog som är vår inspirationskälla. Vi har valt att utgå från hermeneutisk ansats eftersom vi anser att det är ett bra verktyg för att tolka och förstå vårt resultat i relation till metod, referenslitteratur samt vårt syfte.

Resultatet är analyserat med hjälp av bland annat Cohens konfliktpyramid samt det interaktionistiska perspektivet. Några av de referenslitteraturer vi har valt att stötta resultatet med är Johansson (001), Öhman (003) samt Kolfjord (009). I resultatet kom vi fram till att pedagoger ger barn kunskap om konflikthantering bland annat genom att vara närvarande och stötta dem i hanterandet av konflikter med hjälp av att sätta ord på känslor och uttryck som barnen ger. Ordet förlåt anser pedagogerna inte har så stor betydelse om det sägs utan någon känsla bakom. Pedagogerna menar att det är bättre att visa att man ångrar ett beteende istället för att säga förlåt då många barn inte vet vad ordet betyder. För att barn ska lära sig att göra ett meningsfullt förlåt måste vuxna enligt pedagogerna prata om ordets betydelse. Pedagogerna poängterade också att man kan dramatisera konflikter och med hjälp av drama visa på vad ordet betyder och att det innehåller känslor.

1