Ma/NO-profilelevers framtidsplaner och attityder till naturvetenskap i skolan och i samhället – en jämförelse med den svenska ROSE-studien

Abstract

Denna studie bidrar till att öka kunskapen om profilklasser med särskild inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen (Ma/NO) - ett fenomen som dykt upp i svensk skola under de senaste decenniet. I denna undersökning studeras Ma/NO-elever i årskurs 9. Delar av ROSE-enkäten (the Relevance of Science Education) har använts som instrument och resultat från främst den svenska ROSE-studien används som jämförelseunderlag. Fokus ligger på Ma/NO-elevernas framtidsplaner i form av val av gymnasieutbildning, yrken samt faktorer de prioriterar i sitt framtida jobb. Enkäten berör även Ma/NO-elevernas uppfattning om skolans NO-undervisning samt deras åsikter om naturvetenskapens betydelse i samhället. I studien ingår 10 Ma/NO-elever från fyra svenska skolor. Studien visar att 90% av Ma/NO-elever tror sig välja ett studieförberedande gymnasieprogram och att dessa elever siktar mot yrken med hög status. Flickor väljer i högre grad än pojkar det naturvetenskapliga programmet medan tekniskt program lockar pojkar. Flickor visar överlag mer negativ inställning till teknik än pojkar. Utöver detta kunde få skillnader mellan pojkar och flickor i Ma/NO-klass observeras. Ma/NO-eleverna har positiva erfarenheter av skolans NO-undervisning, särskilt de elever som valt naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Ma/NO-elever anser att naturvetenskap och teknik är betydelsefulla för samhället, men visar trots detta svagt intresse för naturvetenskaplig forskning och liten tilltro till forskare. Undersökningen visar även att Ma/NO-elever i sitt framtida jobb prioriterar faktorer som kopplas till självutveckling. Resultaten diskuteras i förhållande till problemen med rekrytering till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar och yrken samt utgående från teorier om ungdomars identitetskonstruktion med särskilt fokus på temat självutveckling. Vidareproblematiseras Ma/NO-klassernas homogena sammansättning utifrån ett likvärdighetsperspektiv och NO-undervisningens dubbla uppdrag – att utbilda för att rekrytera eller allmänbilda? Arbetet bekräftar resultat från tidigare forskning och visar att mer forskning om hur skolan undervisar naturvetenskap och teknik behövs.