| dc.description.abstract | Syftet med vår uppsats är att kvalitativt undersöka hur likheter och olikheter mellan svenskfödda och icke-
svenskfödda personer skildras och förstärks i ett urval av samtida bilderböcker. Materialet som analyseras består
av tre titlar vilka utgår från en vardagsrealistisk skildring och i huvudsak riktar sig till barn i förskoleåldern. Vi
vill ta reda på huruvida materialet behandlar likheter och skillnader, samt huruvida det föreligger stereotyper i
skildringarna. Metoden vi använder för den kvalitativa analysen bygger på Maria Nikolajevas litterära
analysverktyg och granskningen rör tema/motiv, miljöskildringar, personskildringar samt stereotyper.
Som teoretisk utgångspunkt redogör vi hur ett mångkulturellt samhälle färgar och ställer krav på förskolan och
utbildningsväsendet. Vi kopplar barnlitteratur till socialisationsprocesser, utifrån ett sociokulturellt synsätt, och
diskuterar barnbokens betydelse i samhället samt problematiserar de föreställningar som finns kring den
mångkulturella skolan.
Vi redogör även för tidigare forskning inom området och konstaterar att en utveckling har skett främst gällande
vad som tematiseras i bilderböcker. Tidigare litteratur av detta slag har haft fokus på problematik bunden till
problematiserandet av de invandrades situation i Sverige, medan vi ser att de teman/motiv som lyfts i vårt
material är mer allmängiltiga. Likaså har vi funnit att en förskjutning skett från fokusering på olikheter till att
litteraturen alltmer betonar och skildrar likheter mellan svenskar och icke-svenskar. Vi har tillika funnit att vårt
material utgår från en uppfattad svensk norm.
Eftersom värderingar och normer överförs på och internaliseras av barn genom socialisationsprocessen utgör
barnboken också ett maktmedel. Därför är det viktigt att vi som pedagoger granskar det utbud som presenteras
för barnen och diskuterar de värden som lyfts upp där utifrån läroplanens värdegrund. | sv |
