Fjärilen i kokongen

Abstract

Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor i Sverige och varje år avlider cirka 1500 kvinnor till följd av att sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Sjukdomen och de behandlingar som medföljer i den palliativa fasen bidrar till många kroppsliga förändringar och symtom hos den drabbade. De senaste åren har användningen av sociala medier, bland annat i form av bloggar, i samband med sjukdom ökat. Detta samband, i kombination med obotligt bröstcancersjuka kvinnors upplevelser, fann vi som sjuksköterskestudenter intressant och ville därför studera detta närmre. Syftet med studien är att studera hur fyra bloggande kvinnor med spridd bröstcancer upplevde sina kroppar under de två sista månaderna i livet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2012) modell har gjorts och det analyserade materialet omfattade fyra bloggar. Resultat: Analysen resulterade i 12 subteman som alla innehöll olika upplevelser av kroppen. Ur dessa subteman skapades fyra teman: Att vara ensam och fången i en kropp som åldras, hindrar och snabbt försämras; Frånvaro av kroppsliga symtom och att ta kommandot över kroppen innebär energi och kontroll; Att ställas inför hjälpbehov – frihet men också acceptans av försämring; En svårtolkad kropp utan marginaler innebär ambivalenta känslor inför behandling utan bot. Upplevelserna som beskrivits i resultatet ger en bild av hur kvinnor med obotlig bröstcancer kan uppleva kroppen i slutskedet av livet. Slutsats: Kvinnorna upplever kroppen som ett hinder i slutskedet av livet. De dagar då frånvaro av kroppsliga symtom förekommer, innebär det en känsla av att vara frisk och sig själv och inte bara invaderad av cancer. En ökad förståelse för att kvinnorna upplever kroppen som betydelsefull öppnar för möjligheten att ge dem bättre stöd i slutet av livet. Studien har även genererat nya frågor som kan fungera som underlag för vidare forskning.