Lyssna på mig! En litteraturstudie om barns upplevelser av att vara patient på sjukhus

Abstract

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att vara patient på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet byggde på tio kvalitativa artiklar som togs fram genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna lästes i sin helhet, granskades och analyserades utifrån Fribergs mall för analys av kvalitativa artiklar. Katie Erikssons omvårdnadsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Resultat Tre teman och elva subteman identifierades. Barnens upplevelser var relaterade till deras relationer, deras omgivning, samt till patientrollen. Barnen upplevde både väl – och illabefinnande inom alla dessa områden. Barnens välbefinnande grundade sig i deras känslor av trygghet och stöd som de fick av sin familj och av sjuksköterskan, i tillgången till lek, aktivitet och nya vänner, samt i möjligheten att få vila och återhämta sig. Det illabefinnande som barnen upplevde grundade sig i deras upplevelser av att vistas i en obekväm miljö, i deras förlust av självbestämmande och saknad av sitt normala vardagliga liv, samt i barnens känslor av oro och rädsla för sin situation, och inför det okända.