Show simple item record

dc.contributor.authorDaldoul, Christinesv
dc.contributor.authorJenab, Shohrehsv
dc.date.accessioned2012-11-23T15:45:52Z
dc.date.available2012-11-23T15:45:52Z
dc.date.issued2012sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/31533
dc.description.abstractSammanfattning Vi har skrivit denna uppsats om ungdomars fritidsaktiviteter. Vi har valt två bostadsområden som uppvisar kulturella, sociala och ekonomiska skillnader. Vårt syfte var att undersöka vad ungdomar sysselsätter sig med när de inte är i skolan. Men det viktigaste målet var att belysa de olikheter och ojämlikheter som råder mellan de två grupperna av ungdomar. I vårt arbete använder vi oss av tidigare forskning som behandlar ämnena, fritidskultur, ungdomskultur och förortskultur. De frågor som intresserade oss var bl.a. hur förortskulturer skiljer sig från medelklasskulturer utifrån ungdomarnas fritidssysselsättningar, då en av skolorna ligger i en förort. Dessutom var det relevant för vårt syfte att undersöka de gemensamma och icke gemensamma aktiviteterna för att kunna förklara orsaken till denna olikhet. Vi var också nyfikna på att undersöka ungdomarnas tankar kring detta. Resultatet av vår undersökning har bekräftat vår förförståelse om att sociala skillnader påverkar och präglar ungdomars liv utanför skolan. Vi analyserade materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Ungdomar som bor i Kungälv har sin fritid mer planerad än förortsungdomar. Ridning, mopedkörning och simning är några exempel på de aktiviteter som medelklass ungdomar gör och som är kostsamma. Ungdomar från förort spelar fotboll, antingen som medlem i fotbollklubb eller tillsammans när de är ute. En ungdom från förort spelar baskettboll som räknas som en planerad aktivitet. Fotboll och baskettboll är inte så kostsamma som att köra moped eller rida t.ex. Dessutom anser forskare att de individuella sport som, ridning, hör till medelklassens favoritsport, medan fotboll och andra sport som spelas gruppviss är lågstatusfamiljers utvalda sport. Ungdomar från förorten lyssnar på hiphop. De identifierar sig med musiken genom texterna och denna musik kommer inte från familjernas kulturella kapital som de bär med sig från hemlandet. Detta var resultatet av intervjuerna som dessutom stämmer överens med forskarnas syn på val av musik. Ungdomar från medelklass lyssnar på rock som kan vara föräldrarnas favoritmusik. Några lyssnar på musik i avkopplande syfte. Enligt vår empiri är förortens ungdomars föräldrar antingen arbetslösa eller har lågstatus arbete, medan föräldrarna till medelklassungdomar har båda arbete och de är utbildade.sv
dc.language.isosvsv
dc.titleUngdomar, fritiden och sociala olikheter - En studie om hur sociala skillnader betingar ungdomars fritidsaktivitetersv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokM2sv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapsv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record