”Skammen är alltid störst...” - En kvalitativ studie om biståndstagande ungdomars skamkänslor och hur dessa kan minskas och förebyggas

Abstract

Syfte: Utforska och belysa begreppet skam i samband med ungdomars biståndstagande. Ta reda på om klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd upplever skam i samband med detta, samt hur dessa eventuella skamkänslor påverkar klienterna. Vi vill också utforska handläggarnas syn på skam och deras tankar och upplevelser kring deras klienter skamkänslor. Samt om och hur socialsekreterarna kan minska och förebygga dessa känslor genom att undersöka både socialsekreterarnas och klienternas perspektiv på detta. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats baserad på semistrukturerade intervjuer. Data insamlades från sju respondenter, varav fem ungdomar och två socialsekreterare. Materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering och resultatet analyserades med hjälp av valda teorier och tidigare forskning. Huvudresultat: Vi har tydligt sett att det finns skamkänslor hos biståndstagande ungdomar och att dessa påverkar dem negativt. När det kommer till handläggarnas syn på sina klienters skamkänslor kan vi se att de saknar tillräcklig medvetenhet kring dessa känslor. Detta var inte någonting handläggarna reflekterade över i mötet med sina klienter. Vi har även sett att förbättringar kan göras för att minska och motverka skamkänslor hos ungdomarna. Slutsatser: Ungdomarna är dubbelt utsatta för skam då både inre och yttre skamkänslor finns hos dem och ungdomarnas självkänsla har minskat på grund av stigmatisering och skam. En annan slutsats är att en god relation till sin handläggare är betydelsefull för ungdomarna. Det är även viktigt för ungdomarna att bli uppmuntrade och förstådda av sin handläggare för att skamkänslor ska kunna minskas. Ungdomarnas skam kan minskas genom att de får möjlighet att tala om den samt få dessa känslor uppmärksammade. Handläggarna måste uppmärksamma sina klienters skamkänslor för att dessa ska minska.

Aim: Explore and illustrate the concept of shame in relation to young people who are dependent on income support. To find out if clients who are active in economic assistance feel shame in this context and how these possible feelings of shame affect them. We also want to explore social workers’ views on shame and their thoughts and experiences of their clients’ guilt. And whether and how social workers can reduce and prevent these feelings by examining both social workers’ and clients' perspectives on this. Method: We have chosen to execute a qualitative study with an abductive approach based on semi-structured interviews. Data were collected from seven respondents, five young people and two social workers. The material was analyzed by means of meaningful merger operation and the results were analyzed with the help of selected theories and previous research. Main results: We have clearly seen that there is shame in young people who are dependent on income support and that these feelings affect them adversely. When it comes to the social workers’ view of their clients’ guilt, can we see that they lack sufficient awareness of these feelings. This was not something the social workers reflected upon in the meeting with their clients. We have also seen that improvements can be made to reduce and counteract feelings of shame among young people. Conclusions: Young people are doubly vulnerable to shame when both internal and external shame exists within them and young people's self-esteem has declined because of stigmatization and shame. Another conclusion is that a good relationship with their social workers is important for the young people. It is also important for the young people to be encouraged and understood by their social workers if shame is to be reduced. Young peoples’ shame can be reduced by giving them the opportunity to talk about it and get these feelings recognized. The social workers must pay attention to their client's shame in order for it to be reduced.