Show simple item record

dc.contributor.authorSjöberg, Tove
dc.date.accessioned2012-02-15T12:28:24Z
dc.date.available2012-02-15T12:28:24Z
dc.date.issued2012-02-15
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/28695
dc.description.abstractUtgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den. Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i. Utredningen presenterade sitt förslag den 28 april 2011 och föreslog att ett permanent undantag införs. Det verkar således som att in house-undantaget kommer att bli permanent i svensk rätt och att Sveriges kommuner står inför att anpassa sina bolag och inköpen från dem efter ett nytt regelverk. Undantaget innebär inte en möjlighet till automatisk befrielse från upphandlingsskyldigheten, utan att det är upp till de berörda myndigheterna att i varje enskilt fall göra en bedömning av om de villkor som är förenade med undantaget är uppfyllda. Av denna anledning är det intressant att göra en praktisk analys av närmare utreda hur in house-undantaget i förhållande till ett specifikt bolag, i detta fall Göteborgs Stads försäkringsbolag; Göta Lejon. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur in house-undantaget och framför allt kontrollkriteriet kan komma tillämpas i svensk rätt. Ett mer detaljerat syfte är att analysera hur den svenska regleringen och EU-domstolens praxis kan tolkas i förhållande till Göta Lejon och illustrera hur kontrollkriteriet kan överföras till den praktiska verksamheten.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseries2011:76sv
dc.subjectOffentlig upphandlingsv
dc.titleKontrollkriteriet i praktisk tillämpning. En studie av Göteborg stads styrning av Försäkrings AB Göta Lejonsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Laweng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Juridiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record