Skyltfönster, mötesplats eller upplevelserum? Föreställningar om det offentliga rummet i planeringen av tre centrala torg

Abstract

Sammanfattning Det offentliga rummet är en oumbärlig del av alla stadsrum och har en såväl social som symbolisk betydelse. Inom den kommunala fysiska planeringen är de offentliga platserna föremål för föreställningar och beskrivningar som vittnar om vilken roll de tilldelas i dagens städer. Med detta som utgångspunkt har den här studien som syfte att beskriva och analysera hur det offentliga rummet kan beskrivas i dagens stadsplanering. För att uppnå syftet har vi formulerat och besvarat följande tre frågeställningar: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet kommer till uttryck i plandokumenten? - Vilka aktiviteter, funktioner och aktörer inkluderas i plandokumentens bild av det offentliga rummet? - Vilka skillnader och likheter finns det mellan de två exemplen? Dessa frågeställningar har tillämpats på två planprojekt: ett för Kungstorget och Grönsakstorget i Göteborg, samt ett för Stortorget i Kungsbacka. Studien är därmed en jämförande fallstudie, där avgränsade och verkligt förekommande fall har studerats och ställts mot varandra. Fallstudien har bestått av en dokumentstudie, där utvalda plandokument från de respektive kommunerna har tolkats och analyserats kvalitativt utifrån frågeställningarna. Analysen av plandokumenten resulterade i upprättandet av fyra olika teman för vardera fall som sedan jämfördes. De föreställningar om det offentliga rummet som huvudsakligen kommer till uttryck är att de dels beskrivs som representativa skyltfönster av staden, att de dels ska vara tillgängliga sociala mötesplatser samt att de slutligen ska innehålla och möjliggöra upplevelser och estetiska förnimmelser av stadsrummet. Dessa olika föreställningar, vilka framträder i olika hög grad hos de två fallen, medför att det beskrivna offentliga rummets aktiviteter, funktioner och aktörer varierar. Både i Kungsbacka och Göteborg är uppfattningen om det offentliga rummets sociala, representativa och estetiska betydelse tongivande i plandokumenten. I enlighet med Kärrholm (2008) och Olsson (1998) drar vi slutsatsen att planeringen i Göteborg och Kungsbacka banar väg för en tilltagande pedestrianisering, samt att det offentliga rummets representativa funktion ges stor uppmärksamhet i plandokumenten, men betonas i Kungsbacka till en lägre grad. Tidigare forskning om det offentliga rummet pekar på en tendens av privatisering, men utifrån denna fallstudie kan en sådan förändring inte skönjas i planeringen av Grönsakstorget, Kungstorget eller Stortorget. Även om det råder stor medvetenhet om det offentliga rummens betydelse för ekonomiska intressen och aktörer är den sociala aspekten fortfarande i förgrunden. Relationerna mellan de olika föreställningarna om det offentliga rummet är emellertid inte oproblematiska, då de med sina olika bilder av det offentliga rummets funktion riskerar att hamna i konflikt med varandra om representativiteten blir den huvudsakliga ordnande principen.