| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Detta examensarbete ingår i lärarutbildningen och befinner sig inom området för globala studier. Det tar sin
utgångspunkt i vårt eget engagemang och tidigare arbete inom biståndsprojekt, vilket lett till en studie av hur
biståndsdiskursen tolkas. För att belysa detta analyseras motivbegreppet inom detta område, med fokus på
relationen mellan bidragsförmedlarna Sida och Forum Syd i Sverige och biståndsorganisationer i Kenya. Syftet
med studien har därför varit att ta reda på hur de motiv som finns till biståndsarbete uppfattas av olika personer,
med olika roller i vad vi kallat för ”biståndskedjan”. Vårt fokus har varit på maktrelationen mellan givare och
mottagare. Studien har kretsat kring en relativt neutral diskursiv teori, med inslag av den postkoloniala
teoribildningen, vilken använts för att belysa den historiska kontexten. För att söka svar på studiens syfte har vi
genomfört sex respondentintervjuer, där dessa svar problematiserats utifrån tidigare forskning och olika
organisationers policydokument. Detta resultat har analyserats utifrån en kritisk diskursanalys, där relationen
mellan begreppen bistånd, motiv och kulturellt avstånd varit av central betydelse. Framförallt har studien
kommit fram till hur vårt historiska och kulturella sammanhang speglar hur vi tolkar olika motiv i biståndsfrågor.
Dessutom har studien sett tydliga exempel på hur språket kan förena och samtidigt förminska personernas roller
inom biståndsdiskursen . Vidare har studien belyst det problematiska med internationaliseringsbegreppet i
skolan, där vi anser att en ökad medvetenhet om motiven inom biståndsdiskursen kan leda till förändringar inom
utbildningsvetenskapen.
| sv |
