Interaktiva skrivtavlor - instrument eller interiör?

Abstract

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik. Men de flesta skolor befinner sig fortfarande i den andrafasen (integrationsfasen) där själva användandet av tekniken är ett mål i sig. Det räcker inte att enbart lära sig använda tekniken, det måste finnas ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen kopplat till pedagogik. Den här studien är en intervention som syftar till att undersöka vad som händer i undervisningen när pedagoger förses med interaktiva verktyg och hur lärare och elever samspelar med dessa verktyg. Två klasser i år 1 har observerats när de under fem veckor arbetat med temat ”Våra bostäder”. Ett av målen med arbetet har varit att lärare och elever aktivt ska använda den interaktiva skrivtavlan tillsammans med dokumentkameran och ett digitalt responssystem. Studien visar att när pedagoger har en positiv inställning till informations- och kommunikationsteknik och får möjlighet att pröva interaktiva verktyg kan goda förutsättningar skapas för att nå den tredje fasen (transformationsfasen). Men det är en process som tar tid och lärarna behöver tid till planering och handledning samt möjligheter att kunna diskutera och ta del av varandras lektioner. Det är också viktigt med teknisk support och att skolan präglas av en skolkultur med en medveten och gemensam syn på hur de interaktiva skrivtavlorna kan användas pedagogiskt.