| dc.description.abstract | Läromedel bör författas så att de överensstämmer med de normativa inslag som finns i skolverkets föreskrifter.
Vi har därför undersökt läromedel i historia och naturvetenskap med avseende på hur dessa förhåller sig till
genus och kön. Fokus ligger på normalitet och anomalier, samt hur män och kvinnor porträtteras i text och
bilder, vilket indelas i de temata vi kallat Aktiv-Passiv, Rationalitet-Emotionalitet och Hemmet-Offentligheten.
Material för undersökningen är ett läromedel i historia, två läromedel i naturkunskap och två läromedel i biologi,
alla från samma förlag. De fyra sistnämnda läromedlen är skrivna av samma författare och räknas i
undersökningen som ett och samma läromedel. Läromedlen är, enligt förlaget själv, marknadsledande och de
mest använda i Sverige.
Teorier om genus hämtas från forskarna Fanny Ambjörnsson och Yvonne Hirdman, vilka ser genus som socialt
konstruerat kön. Läromedlen analyseras med hjälp av diskursteori, som är en gren inom diskursanalys. Med
diskursteorin urskiljer vi och tydliggör mönster och strukturer som är sammankopplade med rådande diskurser
vilka beskriver manligt och kvinnligt i läromedlen. Diskursanalysen ses som såväl en teori som en metod, vilka
används integrerat med varandra (Winther-Jørgensen Philips, 000:10).
Resultatet av undersökningen är att läromedlen förmedlar en stereotyp bild av mannen som norm och kvinnan
som det andra. Mannen syns mer, är historiens och naturvetenskapens aktiva subjekt och förekommer oftare
inom intellektuella, tekniska och offentliga sfärer. Kvinnan beskrivs som mannens motsats, hon är anomalin som
främst är emotionell, närvarande i hemmet och omnämns främst vid funktioner kopplat till reproduktion. I det
avsnitt som behandlar sexualitet är bilden något tudelad, här ges bilden av både män och kvinnor som aktiva,
samtidigt som mannen är ägare av sexualiteten och riktar denna mot den passiva kvinnan. | sv |
