Vägen till Reggio Emilias förhållningssätt. Kritiska konsekvenser vid byte av förhållningssätt.

Abstract

Sammanfattning Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka problematiken då pedagogerna i en förskola eller på en förskoleavdelning byter till Reggio Emilias förhållningssätt ur både positiv och negativ bemärkelse. Dessutom undersöker jag om pedagogernas erfarenheter utifrån bytet tas tillvara på när andra förskolor eller förskolor som planeras byggas skall genomföra liknande förändringar. Frågeställningar: Varför byter förskollärarna förhållningssätt till Reggio Emilia från första början? Vad ser man för fördelar med bytet av förhållningssätt? Vad har varit problematiskt i bytet av förhållningssätt? Upplever pedagogerna att förskolor tar till sig erfarenheter som andra pedagoger gjort, som tidigare bytt förhållningssätt till Reggio Emilia gällande förberedelser och planering av lokaler, material, arbetssätt, barnsyn och förhållningssätt? Metod och material: Jag använde mig av en enkätundersökning för att kunna undersöka hur vanligt förekommande vissa svar är i en grupp av människor. Jag har gjort en kvalitativ bearbetning av en enkätundersökning eftersom jag försöker få en förståelse för deras tankar och eftersom jag försöker beskriva det jag undersökt. Materialet jag utgår från är sammanställningen av enkätundersökningen och relevant litteratur. Resultat och didaktiska konsekvenser: Resultatet jag har kommit fram till är att det är positivt att byta förhållningssätt till Reggio Emilia om man är medveten om vad Reggio Emilias förhållningssätt står för. Det är inte helt problemfritt utan man måste med hjälp av diskussioner och reflektioner utvärdera sitt förhållningssätt så att det passar in i den egna verksamheten. Det är även en utveckling av verksamheten som tar tid. De didaktiska konsekvenser jag ser är positiva för barnen eftersom barnen ges möjlighet att utvecklas. Negativt är att dokumentationen och reflektionen tar för mycket tid från arbetet med barnen i verksamheten.