dc.description.abstract | Syfte: vårt syfte är att undersöka hur pedagoger i Sverige och Iran jobbar med läsning och
skrivning med barn i tidiga år, vilka teorier och metoder används av lärarna i arbetet och hur
dessa påverkar barnets läs- och skrivutveckling och även barn med läs- och skrivsvårigheter.
Huvudfrågor: våra frågeställningar i samband med syftet är:
– Hur ser undervisningen för läs och skrivning ut i svenska skolor i jämförelse med iranska skolor?
– Hur arbetar lärarna i Sverige/Iran med att förebygga och skapa bättre förutsättningar för barn som har läs- och skrivsvårigheter?
Metod och material: våra undersökningar består av 8 intervjuer och 5 observationer, 3
intervjuer ochobservationer i Iran och 5 intervjuer och 3 observationer i Sverige.
Observationerna består av den fysiska miljön, lärarnas arbetssätt och hur lärarna utvecklar och
åtgärdar barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har använt oss av relevanta litteratturer och
adekvata forskningar på olika webbsidor på nätet för att få en utvidgad syn på ämnet.
Resultat: de teorier och metoder som används av pedagogerna i länderna skiljer sig i viss
mån, men respondenterna tycker att läsning och skrivning ska stödja varandra och arbetas
parallellt för att hjälpa barnets läs- och skrivutveckling. Pedagogernas arbetsätt och
kompetens, val av metod och klassens miljö inspierar barnen till läs- och skrivaktiviteter.
Barn med särskilda behov får extra stöd av specialpedagoger i Sverige.
Slutsatser: vi kan inte generalisera våra undersökningar, men det som vi har kommit fram till
är att i Sverige har pedagoger större möjligheter till att kunna använda sig av tillgängliga
material än i Iran, på grund av ekonomiska skäl och brist på forskning inom området, läsning
och skrivning. När det gäller teorier är det sociokulturellt perspektiv som lämnar spår efter sig
i skolsystemet i Sverige men har även sin förankring i behaviorismen och kognitivismen. I
Iran är det behaviorismen och det individuella arbetet som är genomsyrande, men det håller
på att förändras tack vare nya forskningar och samhällets nya syn på skolväsendet. | sv |