Den 5/1-2026 kommer GUPEA att vara otillgängligt för alla under hela dagen.
Frivilliga upplysningar i kvartals och delårsrapporter -en studie av largecapbolagens implementering av IAS 34 och övrig reglering
| dc.contributor.author | Lärke Bredung, Emil | |
| dc.contributor.author | Wester, Magnus | |
| dc.date.accessioned | 2011-06-30T10:45:49Z | |
| dc.date.available | 2011-06-30T10:45:49Z | |
| dc.date.issued | 2011-06-30 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/25893 | |
| dc.description.abstract | Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noterade bolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom att påverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökade krav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens i informationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilliga upplysningars relevans för investerare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöver de uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilliga upplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försöka förstå hur svenska noterade bolag tillämpar frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter. Vi hoppas att studien kan bidra med insikter kring vilka upplysningsval bolag gör när de inte har en tvingande lagstiftning eller redovisningsstandard att följa. Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på svenska bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen, som tillämpar IFRS och redovisningsstandarden IAS 34 Delårsrapporter. På grund av utrymmesskäl koncentrerar sig uppsatsen endast på bolag listade på largecap och omfattar endast två av fyra kvartalsrapporter under kalenderåret 2010. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt förhållningssätt som kopplats samman med en induktiv forskningsmetod. En kvantitativ undersökning av bolagens kvartals och delårsrapporter ligger till grund för det empiriska materialet. Data som samlats in består av sekundärdata hämtad från bolagens kvartalsrapporter. Först ges läsaren en omfattande bakgrund i from av den teoretiska referensramen. I empirin presenteras de frivilliga upplysningarna, dessa sammanställs sedan i analysen. Både empiri och analys presenteras med hjälp av diagram. Resultat och slutsats: Studien har visats att det förekommer en stor mängd frivilliga upplysningar i företagens kvartals och delårsrapporter. Undersökningen resulterade i 16 olika frivilliga upplysningar. Studien visar ett motsatsförhållande mellan begreppen aktiemarknadsorientering och väsentlighet. Studien har funnit både mönster och avvikelser i branschindelningen, men också i vilka frivilliga upplysningar bolagen i huvudsak upplyser om. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 10-11-73M | sv |
| dc.title | Frivilliga upplysningar i kvartals och delårsrapporter -en studie av largecapbolagens implementering av IAS 34 och övrig reglering | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
| dc.type.degree | Student essay |