Humankapital

Abstract

Humankapital är inget nytt begrepp och många företag arbetar idag med detta och ser det som en viktig del av sin verksamhet. Problemet enligt många författare är att utläsa vilka effekter en viss åtgärd kring humankapitalet avger, vilket medför att det blir svårt att mäta och värdera. I dagsläget finns ett antal modeller för just detta, men problemet är att dessa är resurskrävande och svåra att sätta sig in i. Det primära syftet med vår uppsats är att jämföra hur fem aktiebolag, vars huvudkontor är belägna i Göteborg, framhåller humankapitalet i sina årsredovisningar. Med detta som utgångspunkt har vi sett hur de arbetar med humankapitalet i praktiken och hur överensstämmelsen dessa emellan ser ut. Vidare vill vi undersöka huruvida företagen följer upp sitt arbete kring humankapitalet, om modeller kring detta används samt om företagen kan se att arbetet kring humankapital bidragit till värdeskapande i verksamheten. I vår teoretiska referensram har vi beskrivit varför forskare och författare anser att arbetet kring humankapitalet är en viktig del av företagets verksamhet. Vi har valt att i undersökningen fokusera på enbart de frivilliga personalrelaterade uppgifterna företagen redovisar, varför den här typen av upplysningar ges samt om det finns upplysningar som utelämnas och i sådana fall varför. Vår studie består av en kvalitativ undersökning av fem företag i Göteborgsområdet med färre än 2000 anställda. Den genomfördes genom att vi granskade deras årsredovisningar för att finna information kring deras humankapital där en innehållsanalys bestående av 22 aspekter användes som utgångspunkt. Därefter genomfördes besöksintervjuer med de personer som enligt företagen har störst inblick i personalfrågorna, för att få deras syn på hur arbetet kring humankapitalet ser ut rent praktiskt. Resultatet av vår undersökning visade att det i företagen finns ett intresse kring humankapital som är stort och att medarbetarna betraktas som en mycket viktig del av verksamheten. Däremot fann vi att företagen inte använder några modeller för att se vilket värde arbetet kring humankapitalet genererar. Anledningen till detta var framförallt att de ansåg nyttan av detta som mindre än de kostnader och resurser modellerna krävde.