Sjuksköterskans omvårdnad och bemötande av tonårsflickor och unga kvinnor med ätstörningar.

Abstract

Det har blivit allt vanligare att unga flickor bantar, vilket är en riskfaktor för att utveckla ätstörningar som anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna patientgrupp söker sällan självmant vård och har oftast ingen insikt i sitt ohälsosamma beteende. Sjuksköterskor har enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, en skyldighet att identifiera och förebygga ohälsosamma riskbeteenden. Då är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomsbilden så att hon kan bemöta patienten på ett respektfullt och värdigt sätt så att patienten kan få insikt om behovet av att förändra sitt beteende, samt bli motiverad att leva hälsosamt. Denna uppsats syftade till att belysa viktiga aspekter i hur man som sjuksköterska bemöter och kommunicerar med unga flickor/kvinnor med ätstörningsproblematik. Genom en litteraturstudie undersöktes vetenskapliga artiklar och fyra olika teman utformades. Dessa var; Hälsorelaterade beteendeförändringar, Strategier för sjuksköterskor som vårdar patienter med ätstörningar, Patientens syn på sjuksköterskans omvårdnad och bemötande samt Prevention och hälsopromotion. Det framkom att sjuksköterskan kan arbeta efter modellen för hälsorelaterade beteendeförändringar, den så kallade förändringsprocessen. Det visade sig att sjuksköterskan bör göra patienten delaktig i de mål som sätts upp i behandlingen, och låta förändringen ske i patientens takt och inte pusha patienten. För ett gott bemötande behövdes tid och kunskap om ätstörningar. För att skapa en god relation med patienten, var det viktigt att sjuksköterskan hade förmåga att känna empati och sympati, att sjuksköterskan kunde agera respektfullt i mötet och kunde se personen bakom sjukdomen. För att förebygga uppkomsten av ätstörningar var det viktigt med prevention och promotion hos skolungdomar från tidig ålder.