Måltidsordning - hos en grupp ishockeyspelare

Abstract

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande män angående deras måltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska näringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare. Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi måltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på samtliga spelare i laget samt kostintervjuer på ett antal spelare. En intervju med tränaren genomfördes för att få mer ingående svar på vad enkätundersökningens resultat kunde bero på. Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gäller måltidsordning. Flera av spelarna hade en god måltidsordning och åt på rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring måltidsordning där måltiderna var ojämnt fördelade under dygnet. Antalet måltider varierade mellan 3-8 måltider per dag varav mellanmålen var fördelade mellan 1-5 mål om dagen. Flertalet av spelarna åt frukost varje dag, men några åt endast denna måltid ibland. Storleken på frukosten i procent låg i genomsnitt under intervallet för rekommendationerna. Hälften av spelarna åt en frukost som storleksmässigt låg inom intervallet. Alla spelarna utom en åt lunch varje dag. Storleken på lunchen var i flertalet fall enligt rekommendationerna medan en del åt för lite. Före träning åt spelarna någon form av måltid mellan 1-6 timmar innan träning. Spelarna åt mellan 1-2 timmar efter träning, antingen lagad mat eller mellanmål. Middagsmålet var storleksmässigt bra på samtliga spelare utom två. Generellt för spelarna var att mellanmålen var för många och för stora, vilket gjorde att spelarnas största energiintag var fördelade på mellanmålen. Faktorer som kunde tänkas påverka måltidsordningen hos den undersökta gruppen var ålder, tid, intresse för mat, familjeförhållande, mognad samt ekonomiska förutsättningar.