| dc.description.abstract | Abstract
Genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad på
grundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten i
Göteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genom
deras tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genom
normer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freuds
psykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och Sara
Ahmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normer
och regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbara
begärsriktningar inom samhället.
Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ett
begär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i en
diskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normer
och regler godtar respektive förkastar begärsrelationer. Genom uppsatsen blir det centralt att
förhålla sig till den heterosexuella matrisen, som anses vara den grundläggande
maktordningen som reglerar och normerar sexuellt begär.
Respondenternas resonemang stärker förståelsen för hur regler och normer samverkar i
konstitutionen av sexuell orientering. Min undersökning visar att det är viktigt att diskutera
hur talet om sexualitet också skapar en förståelse för olika begärsriktningar. I uppsatsen
understryks hur normer och regler samverkar för riktningen som sexuellt begär kan orienteras
på.
Nyckelord: Antagonism, artikulation, diskurs, drivkraft, hegemoni, heterosexuell matris,
lustupplevelser, sexualitet, sexuell begärsföljd, sexuell begärsrelation, sexuell begärsriktning,
sexuell orientering, sexuellt begär och överjag. | sv |
