Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete efter Vårdvalet - Ur ett distriktssköterskeperspektiv

Abstract

Bakgrund: Vårdvalet infördes 2009 och gav patienter rätt att välja vårdcentral. Detta medförde förändringar inom primärvården och då bl. a. för distriktssköterskor. I Vårdvalets riktlinjer står att primärvården ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Tidigare forskning visar på att distriktssköterskors hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete före Vårdvalet var en balansgång mellan att jobba med hälsa eller sjuklighet och att arbetet inte alltid prioriterades samt att riktlinjer var otydliga eller saknades. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete efter Vårdvalet. Metod: Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer och materialet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I pilotstudien intervjuades tre distriktssköterskor och i fullskalestudien kommer 10-15 distriktssköterskor i VG-regionen att intervjuas. Resultat: Resultatet i pilotstudien består av fem kategorier: Hitta nya vägar att arbeta, Mer fokus på ekonomin, Betydelsen av stöd och samverkan, Otydlighet i arbetsrollen samt Minskad tid för arbetet. Distriktssköterskorna upplevde att Vårdvalet påverkade deras sätt att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i bemärkelse av att nya saker prioriterades och att deras yrke i stort var under förändring. Något som hamnat mycket i fokus efter Vårdvalet var diagnossättning då det var en stor inkomstkälla för vårdcentralerna. Detta medförde att distriktssköterskorna fick hitta nya vägar att arbeta. Diskussion: Diskussionen tar upp den ökade fokusen på sjukdomsrelaterade faktorer och diagnossättning. Ett sådant arbetssätt motsätter sig ett hälsoperspektiv inom omvårdnad som istället fokuserar på styrka, återhämtningsförmåga och patientens resurser och förmågor snarare än de patologiska aspekterna. Vårdvalet har inte tydliggjort hur arbetet ska utföras.