How they learn is more important than what they learn

Abstract

Metod Vi har valt att i detta arbete använda oss av så kallad kvalitativ textanalys. Den kvalitativa metoden går ut på att försöka förstå och analysera helheter för att få en djupare kunskap än den som fås med den kvantitativa undersökningsmetoden. Vi har i undersökningen sökt argument som har relevans för vårt arbete. Att vi valt just denna metod beror på att vi som Stukát (005) skriver, önskar ”belysa ett känt område ur ett nytt perspektiv” (s 34).

Resultat Genom undersökningen har vi funnit en viss tvetydighet angående dokumentationen inom verksamheten. Man pratar om kollektiv och individuell dokumentation som två åtskilda. Pedagogisk dokumentation anges vara det kollektiva arbetsverktyget som skiljer sig från andra typer av dokumentation som rör den enskilda individen. Här av kommer vårt behov av att särskilja portfolio och pedagogisk dokumentation som olika arbetsmetoder.

Vi har funnit att de båda dokumentationsformerna är arbetssätt för att dokumentera med syfte att synliggöra. De båda dokumentationsmetoderna ger möjligheten att minnas och blicka tillbaka, för att kunna utgöra underlag för reflektion. Den pedagogiska dokumentationen synliggör verksamheten. För den enskilde pedagogen såväl som för hela arbetslaget hjälper denna dokumentation att få syn på hur man arbetar och om man lyckas nå de mål man har. Det är just detta som är den stora styrkan och möjligheten med pedagogisk dokumentation. Portfoliometodiken innefattar de delar som man som pedagog behöver för att tydliggöra barnens lärandeprocess. Det är ett arbetssätt för att uppnå delaktighet för barnen. De blir medvetna om sin egen lärandeprocess, genom att de får lära sig reflektera över vad och hur de gör och agerar. Detta leder till att barnen får ett bra självförtroende och fortsatt lust och motivation att lära mer. Eller som Lenz Taguchi (1997) skriver att portfolion ”ger barnen möjlighet att ta makten över sitt eget lärande” (s 3).