Hållbarhetsredovisning - Vad beror statliga företags hållbarhetsredovisning på?

Abstract

Bakgrund och problem: Människor i dagens samhälle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrån de produkter och tjänster de använder kommer ifrån. Begreppet hållbarhetsredovisning har därför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen måste följa GRIs riktlinjer från och med år 2008. Hållbarhetsredovisning är inte längre frivilligt för de statligt ägda företagen, utan de måste i årsredovisningarna utarbeta rapporter där informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men är kravet nödvändig för att få företagen att redovisa dessa områden, eller finns det andra påtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förändringar i de statliga företagens hållbarhetsredovisning beror på? Syfte: Syftet är att kartlägga förändringar i två statliga företag samt två privatägda företag. Detta för att undersöka, jämföra och visa om det finns andra faktorer än införandet av GRI som avgör mängden och fokuset i hållbarhetsredovisning. Avgränsningar: Studien kommer enbart att behandla de förändringar som kan hänvisas till de teorier som behandlas i den teoretiska referensramen. Hållbarhetsredovisningen består av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, studien kommer inte behandla den ekonomiska aspekten. Metod: I studien studeras två statligt ägda företag och två privatägda företag i samma bransch. De företag som omfattas i studien är Systembolaget, Swedish Match, Green Cargo och Schenker. Studien baseras på en textanalys av företagens årsredovisningar för år 2001, 2005, 2007, 2008 och 2009. Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns andra faktorer än införandet av GRIs riktlinjer som ligger bakom de statliga företagens hållbarhetsredovisning. GRIs riktlinjer har visat sig medföra små förändringar till de statliga bolagens hållbarhetsredovisning. Det finns andra faktorer som är av större betydelse. De faktorer som studien visar kan ha bidragit till förändringar i hållbarhetsredovisningen är samhällets och intressenternas krav, förväntningar och värderingar, media samt händelser som skett under året. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att göra samma studie i ett senare skede. Detta för att se om företagen fortsätter att utveckla sin hållbarhetsredovisning eller om det stannar av. I detta fall förutsätts det att GRIs riktlinjer inte förändras. Det vore även intressant att undersöka flera statliga företag i fler branscher och se om det är samma påverkansfaktorer som påverkar i andra branscher.