”Tjejen måste fråga föräldrarna först” - Om hur genus och etnicitet samspelar i identitetsskapandet hos sex tjejer i en skola i Angered.

Abstract

Sammanfattning: Vårt syfte med uppsatsen är att belysa sex tjejers identitetsskapande i Angered och synliggöra vilka faktorer som spelar in. Vi vill se hur etnicitet och genus samspelar för skapandet av identitet för tjejer i en mångkulturell stadsdel. Våra frågeställningar är: Hur pratar tjejerna om svenskhet och hur positionerar de sig själva i förhållande till den? Vad har tjejerna för föreställningar om att vara tjej? På vilket sätt griper tjejernas föreställningar om etnicitet och genus in i varandra? Finns det ett spänningsfält mellan det den svenska läroplanen förmedlar kring identitet och tjejernas eget identitetsskapande i Angered? Vi har gjort en kvalitativ studie. Vi intervjuade sex tjejer och genomförde en fokusgrupp tillsammans med dem. På vårt insamlade material gjorde vi en diskursanalys. Resultat för vår studie är att det har visat sig att genus och etnicitet samspelar i tjejernas identitetsskapande. Tjejerna ser inte sig själva som ”svenska”, de har svårt att sätta ord på vad ”svenskhet” är. När vi frågade tjejerna om vad som gör att man är en tjej resonerade de instinktivt kring det biologiska könet. Sedan diskuterade de även att en tjej är blyg, tystlåten och mjuk till sättet. Tjejerna önskade ibland att de var killar då de ansåg att killar i deras kultur hade mer frihet att göra vad de ville. De är inte nöjda med detta men accepterar föräldrarnas regler. I Lpo94 står det att man ska arbeta med att motverka bl.a. traditionella könsroller, men tjejerna uttryckte att så var inte alltid fallet i skolan. Ett exempel var på idrottslektionerna där killarna fick demonstrera uppgifter medan tjejerna fick stå och kolla på. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det viktigt att ha förståelse för identitetsskapande bland elever där den sociala interaktionen är central.