| dc.description.abstract | Bakgrund och Problemdiskussion: IAS 39 har varit en omdebatterad standard, främst
rörande värderingsfrågan, verkligt värde kontra anskaffningsvärde, för de finansiella
instrumenten. I samband med finanskrisen 2008 så kom denna fråga att aktualiseras. Detta
eftersom värdering till verkligt värde fick negativa konsekvenser på de finansiella rapporterna.
Med anledning av detta vädjade ledare inom EU till IASB att förändra IAS 39, till att
tillåta omklassificeringar. IASB tog detta i beaktande och den 13 oktober 2008, efter en
oerhört snabb process, antogs ett tillägg som tillät omklassificering. Detta för att öka
stabiliteten i det finansiella systemet. En annan väldigt viktig parameter för den finansiella
stabiliteten, speciellt i kristider, är bankernas kapitaltäckningstal. Dessa tal kommunicerar
vilka förluster en bank kan ta. Eftersom omklassificeringen gjorde att verkligt värde förluster
inte behövde redovisas i de finansiella rapporterna påverkades kapitaltäckningstalen positivt
av omklassificeringen.
Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av de europeiska banker som har
nyttjat denna omklassificeringsmöjlighet och undersöka signifikanta skillnader mellan dessa
bankers kapitaltäckningstal. Vidare kommer vi även att undersöka effekten av denna
omklassificering på dessa tal, för de bankerna som har omklassificerat sina finansiella
instrument. Detta för en få en uppfattning om kapitaltäckningstalen har haft en inverkan på
beslutet att omklassificera de finansiella instrumenten.
Metod: Vi har med utgångspunkt i vårt syfte valt att göra en kvantitativ undersökning med ett
urval av 50 största bankerna i Europa, givet balansomslutningen. Vid den empiriska
insamlingen har vi upprättat en standardiserad mall, där vi sedan har inhämtat data från
bankernas årsredovisningar. För att analysera vårt material har vi använt oss av det statistiska
testet, Mann Whitney och även olika effektstudier.
Resultat och Slutsats: Majoriteten av de europeiska bankerna har valt och omklassificera
sina finansiella instrument. Vid undersökningen om det fanns signifikanta skillnader i
kapitaltäckningstalen, mellan de banker som har valt att omklassificera eller inte, fann vi
endast en skillnad i soliditeten. Generellt har denna omklassifciering inte haft så stora effekter
på bankernas nyckeltal, Dock har den i enstaka fall, för den enskilda banken, haft väldigt stora
effekter. Omklassificieringen har haft den största effekten på primärkapitalrelationen.
Sammanfattningsvis kan vi antaga att kapitaltäckningsstalen inte har haft den största inverkan
på beslutet om omklassificeringen.
Förslag till fortsatt forskning:
Eftersom detta tillägg kom till i en tid då de finansiella marknaderna var hårt pressade och
rationaliteten på dessa marknader kan ifrågasättas skulle vi finna det intressant att undersöka
tillämpningen av detta tillägg över tiden. Ett annat uppslag som vi har funnit genom att
undersöka årsredovisningar i ett antal länder, är att det råder stora skillnader i
årsredovisningarna länderna emellan, detta trots att EU har arbetat för en harmonisering. | en |
