De styrdas syn på belöningssystem i offentlig sektor

Abstract

Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område. Det finns få studier som bedrivits i syfte att kartlägga hur de styrda föredrar att bli styrda. Syfte: Uppsatsen syftar till att utveckla kunskaper om hur de styrda inom den offentliga sektorn vill bli styrda. Vidare så ämnas kritiska faktorer vid utformandet av belöningssystem i offentlig sektor att analyseras. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie av Folktandvården i Västra Götaland genomförts. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har tillämpats då det kan anses ge en bredare kunskap. Den kvalitativa delen av vald metod genomfördes genom 27 intervjuer på två tandvårdskliniker. Intervjuerna gav en djupare förståelse för de anställdas inställning till belöningssystem samt låg till grund för utformandet av en enkät som besvarades av 143 respondenter på 10 tandvårdskliniker. Enkäten motsvarar den kvantitativa delen av undersökningen och genomfördes för att undersöka vilka inställningar som var kollektivt representerade. Resultat och slutsatser: Studien visar på att de anställda inom den offentliga sektorn anser att mål och belöningar är motiverande. De föredrar att belönas på en kombination av individuell och kollektiv nivå samt prefererar en kombination av ekonomiskt resultat och kvalitetsmål som grund för utvärdering. Det gick dock att urskilja olika typer av inställningar hos olika grupper. Yngre föreföll inte i samma omfattning värdera att arbeta med människor. Män samt de som hade en högre akademisk utbildning föredrog i större utsträckning att bli belönad på basis av individuella prestationer och på ekonomiska resultat. Preferenserna påverkades vidare av individens erfarenheter av tidigare belöningssystem. Det fanns också en utbredd medvetenhet om svårigheter i att utvärdera individuella prestationer samt att utvärdera prestationer vid skilda förutsättningar och varierande storlek. Studien belyser vidare vikten av återkoppling av prestation och belöning. Förslag till fortsatt forskning: Vissa uppfattningar föreföll i studien bero på ålder samt antal yrkesverksamma år. Fördjupade studier skulle kunna besvara om slutsatsen kan dras att ett kommande generationsskifte bland de anställda inom offentlig sektor skulle motivera nya sätt att styra verksamheterna på eller om det är så att vissa inställningar och åsikter växer fram efter hand. Ytterligare en aspekt som kan vara värdefull att belysa är att närmare undersöka huruvida inställningen till risk och osäkerhet skiljer sig åt mellan anställda inom offentlig sektor och det privata näringslivet, vilket skulle kunna åskådliggöras i en jämförande studie. Avslutningsvis skulle det vara intressant att studera hur ett belöningssystem bör vara utformat i större offentliga verksamheter för att kringgå en känsla av opåverkbarhet bland medarbetarna.