| dc.description.abstract | Uppsatsen behandlar fusioner i helägda koncernstrukturer, vilket är den vanligaste formen av fusion. Framställningen syftar till att se hela livscykeln från omstrukturering, till konsolidering och vidare till själva fusionen och med tillhörande problem. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i beskattningen, men jämför hur redovisningen och bolagsrätten samverkar med denna. Redovisningen förklarar de ekonomiska fenomen bakom skattereglerna och lägger i huvudsak grunden för skatteberäkningen medan bolagsrätten sätter gränserna för vad som är möjligt att genomföra.
Det finns en diskrepans mellan hur redovisning och beskattning ser på sammanföringen av tillgångar vid en fusion. Det har därav varit av vikt att titta lite närmare på hur beskattning och redovisning sett ut innan fusionen, d.v.s. hur strukturen uppstått, för att förstå hur problemen inom fusionsregleringen vuxit fram. Det föreligger också starka samband mellan olika omstruktureringar, där fusionen är ett alternativ, varför en fullständigare bild uppnås först då man översiktligt ser hela skalan.
Centralt i omstruktureringssituationer ligger goodwillfrågan, vilken ytterligare komplicerar området. Vid fusion av helägt dotterbolag har detta visat sig bli en riktig knäckfråga där diskrepansen mellan redovisning och beskattning har ställts på sin spets.
Uppsatsen kommer fram till att omstruktureringsalternativen är ett område med starka förankringar i såväl redovisning som civil- och skatterätt, vilka inte uteslutande harmoniserar med varandra. Inom redovisningen råder ytterligare förvirring då olika regler gäller för olika typer av bolag, vägen mot förenklingar är lång. I harmoniseringen av skatte- och civilrätten har syftet att förenkla internationella transaktioner varit mer lyckat och reglerna blir mer och mer välutvecklade genom årens lopp. Nästa tillnärmning av ämnesområdena kommer att ske inom kort efter ett nytt bolagsrättsligt direktiv på området och ändringar i ABL.
Det är framförallt verksamhetsöverlåtelser och andelsbyten kan utgöra komplement till en fusion. Fusioner och fissioner har dock fått ökat genomslag i rättsreglerna genom åren. Fusionsfrågan är ett område av stor internationell vikt, varför regleringen från EU har utökats mer och mer. Inom kort kommer vi att se möjligheter till en internationell fusion, dels genom Europabolagen och dels genom nyligen antagna regler om internationella fusioner.
Vid själva fusionen spelar de övervägande företaget har gjort vid förvärvsanalysen och den efterföljande konsolideringen en stor roll för hur värdena i balansräkningen överförs till det övertagande bolaget. Redovisningen vill föra över posterna i balansräkningen till koncernmässiga värden, medan beskattningen kräver skattemässiga/bokföringsmässiga värden. Problemet har i huvudsak lösts genom att uppskrivning av tillgångar anses tillåtna skattemässigt om dessa uppskrivningar tas upp till beskattning. På detta sätt kan redovisning och beskattning utgå från samma värden. I fallet med omvända fusioner har mycken debatt hållits, men i slutändan verkar den mest framträdande åsikten vara att dessa ska behandlas på liknande sätt som en fusion av helägt dotterbolag. Häri kommer också goodwillfrågan in, vilket är en post som inte härrör sig i dotterbolagets räkenskaper såsom beskattningen kräver. Detta problem har lösts genom att goodwill inte anses förvärvad vid fusionen, enligt de skatterättsliga kraven på förvärv från dotterbolaget. Beskattningen tillåter därför inte heller någon avdragsrätt vid påföljande avskrivningar. Redovisningen och beskattningen utgår härmed från olika värden i denna situation, vilket inte går att komma runt. | swe |
