Formativ bedömning med fokus på ämnena Matematik, Engelska samt Idrott och Hälsa på gymnasiet och i år 7-9.

Abstract

___________________________________________________________________________

Uppsatsens syfte är att undersöka formativ bedömning utifrån ett lärar- och rektorsperspektiv. Vi är intresserade av att hitta en så exakt definition som möjligt på vad formativ bedömning egentligen innebär, samt försöka ta reda på hur begreppen summativ och formativ bedömning har vuxit fram. Vi vill försöka skaffa oss kunskap om huruvida formativ bedömning passar bättre eller sämre för vissa skolämnen. Vi undrar om det krävs något speciellt av en lärare som vill ägna sig åt formativ bedömning. Vi vill försöka ta reda på vad det kan finnas för nackdelar eller risker med formativ bedömning, eftersom den mesta forskningen pekar på den formativa bedömningens stora förtjänster. Slutligen vill vi utforska om det finns något spänningsförhållande i att vara både formativ och summativ bedömare. Den nu förhärskande lärandeteorin är Vygotskijs sociokulturella teorier om lärande, och dessa verkar vara i harmoni med den formativa bedömningens mål. Vi har valt kvalitativ metod för att kunna följa upp informanternas svar och ha möjligheten att ställa motfrågor. Litteraturstudier av framförallt samtida anglosaxisk forskning har använts, men vi har även tagit del av forskningsresultat från en svensk betygsforskare. Vi har vidare intervjuat fyra personer med olika perspektiv på examensarbetets tematik. De viktigaste didaktiska konsekvenserna av våra resultat är följande. Vi har funnit rikligt med forskning som pekar på den formativa bedömningens stora förtjänster men vi har också identifierat några nackdelar och potentiella risker med formativ bedömning som vi anser att alla formativa bedömare bör vara medvetna om. Vi har också kommit fram till att formativ bedömning går utmärkt att använda i alla skolämnen, och slutligen har vi hittat ett litet spänningsförhållande mellan att vara både summativ och formativ bedömare.