Show simple item record

dc.contributor.authorHjerpe, Emmelie
dc.contributor.authorNilsson, Anna
dc.date.accessioned2009-02-02T08:35:52Z
dc.date.available2009-02-02T08:35:52Z
dc.date.issued2009-02-02T08:35:52Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/19324
dc.description.abstractBakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag är idag ett högt prioriterat område både i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav Bokföringsnämnden ut det så kallade K2-regelverket som kan tillämpas av mindre aktiebolag på årsredovisningar som upprättas från och med den 31 december 2008. Upprättande av årsredovisningen enligt K2-regelverket innebär en förenklad redovisning där mycket av den information som tidigare skulle ingå i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillämpa K2-regelverket är banker. Hur banker kommer att påverkas av införandet av K2-regelverket är beroende av i vilken utsträckning banker använder redovisningsinformation som beslutsunderlag vid kreditgivning. Om K2-regelverket medför att bankers informationsbehov åsidosätts för förenklingar kan det resultera i att bankerna kräver in mer information från företagen. Denna diskussion ledde sedan fram till följande frågeställningar: Hur kommer den förenklade redovisningen enligt K2-regelverket påverka bankers kreditbedömning? Hur använder banker idag redovisningen som grund för kreditbeslut? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker kan komma att påverkas vid kreditbedömning av mindre aktiebolag som väljer att tillämpa K2-regelverket. Metod: En kvalitativ studie har genomförts med syfte att erhålla en djupare förståelse inom ämnet. Intervjuer genomfördes med respondenter på fem banker för att undersöka hur deras kreditbedömningsprocess går till och i vilken utsträckning de använder redovisningsinformation som grund för kreditbeslut. Det empiriska materialet analyserades därefter utifrån referensramen för att kunna besvara vår problemställning. Slutsats: Redovisningsinformationen utgör en stor del i bankers kreditbedömningsprocess och då främst balans- och resultaträkning. Banker vill dock ha mer information än vad som idag presenteras i årsredovisningarna vilket troligtvis innebär att ett införande av K2- regelverket medför att de kommer kräva in mer information för att de skall kunna fatta ett kreditbeslut. Informationsbehovet skiljer sig inte åt mellan större och mindre företag utan insamling av information beror snarare på kreditens storlek och komplexiteten i företaget. Om K2-regelverket kommer leda till en sämre ekonomisk avspegling är beroende av i vilken utsträckning bankerna justerar redovisningen. De är även av stor vikt att de har kunskap inom redovisning för att kunna tilldela redovisningsinformationen samma innebörd som företaget. Förslag till vidare forskning: När resterande K-regelverk är publicerade hade det varit intressant att undersöka om det är något regelverk banker föredrar att företagen använder sig av för att erhålla så mycket av den information de behöver som möjligt. . Vidare hade det varit intressant att undersöka vilka delar i K2-regelverket som banker gör justeringar för. Detta har vi inte kunnat urskilja i vår studie på grund av att K2-regelverket ej varit tillämpbar vid tidpunkten för uppsatsens genomförande.en
dc.language.isosween
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalysen
dc.relation.ispartofseries08-09-25Men
dc.subjectK2-regelverket, banker, kreditbedömning, redovisningsinformationen
dc.titleHur kommer införandet av K2-regelverket påverka bankers kreditbedömning?en
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokD
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record