dc.contributor.author | Hjerpe, Emmelie | |
dc.contributor.author | Nilsson, Anna | |
dc.date.accessioned | 2009-02-02T08:35:52Z | |
dc.date.available | 2009-02-02T08:35:52Z | |
dc.date.issued | 2009-02-02T08:35:52Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19324 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag är idag ett högt prioriterat
område både i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav Bokföringsnämnden
ut det så kallade K2-regelverket som kan tillämpas av mindre aktiebolag på årsredovisningar
som upprättas från och med den 31 december 2008. Upprättande av årsredovisningen enligt
K2-regelverket innebär en förenklad redovisning där mycket av den information som tidigare
skulle ingå i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillämpa
K2-regelverket är banker. Hur banker kommer att påverkas av införandet av K2-regelverket är
beroende av i vilken utsträckning banker använder redovisningsinformation som
beslutsunderlag vid kreditgivning. Om K2-regelverket medför att bankers informationsbehov
åsidosätts för förenklingar kan det resultera i att bankerna kräver in mer information från
företagen. Denna diskussion ledde sedan fram till följande frågeställningar:
Hur kommer den förenklade redovisningen enligt K2-regelverket påverka bankers
kreditbedömning?
Hur använder banker idag redovisningen som grund för kreditbeslut?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker kan komma att påverkas vid
kreditbedömning av mindre aktiebolag som väljer att tillämpa K2-regelverket.
Metod: En kvalitativ studie har genomförts med syfte att erhålla en djupare förståelse inom
ämnet. Intervjuer genomfördes med respondenter på fem banker för att undersöka hur deras
kreditbedömningsprocess går till och i vilken utsträckning de använder
redovisningsinformation som grund för kreditbeslut. Det empiriska materialet analyserades
därefter utifrån referensramen för att kunna besvara vår problemställning.
Slutsats: Redovisningsinformationen utgör en stor del i bankers kreditbedömningsprocess
och då främst balans- och resultaträkning. Banker vill dock ha mer information än vad som
idag presenteras i årsredovisningarna vilket troligtvis innebär att ett införande av K2-
regelverket medför att de kommer kräva in mer information för att de skall kunna fatta ett
kreditbeslut. Informationsbehovet skiljer sig inte åt mellan större och mindre företag utan
insamling av information beror snarare på kreditens storlek och komplexiteten i företaget. Om
K2-regelverket kommer leda till en sämre ekonomisk avspegling är beroende av i vilken
utsträckning bankerna justerar redovisningen. De är även av stor vikt att de har kunskap inom
redovisning för att kunna tilldela redovisningsinformationen samma innebörd som företaget.
Förslag till vidare forskning: När resterande K-regelverk är publicerade hade det varit
intressant att undersöka om det är något regelverk banker föredrar att företagen använder sig
av för att erhålla så mycket av den information de behöver som möjligt. . Vidare hade det
varit intressant att undersöka vilka delar i K2-regelverket som banker gör justeringar för.
Detta har vi inte kunnat urskilja i vår studie på grund av att K2-regelverket ej varit tillämpbar
vid tidpunkten för uppsatsens genomförande. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-25M | en |
dc.subject | K2-regelverket, banker, kreditbedömning, redovisningsinformation | en |
dc.title | Hur kommer införandet av K2-regelverket påverka bankers kreditbedömning? | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |