Skriftspråklighet och betyg. En kvantitativ jämförelsestudie av elevtexter

Abstract

Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsats totalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i nionde årskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernas uppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren 2006. Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning av olika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar med variablerna betyg och kön. Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högre betyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högre värderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, men jämförelsevis många egennamn. Egennamnen minskar och verbalsubstantiven ökar med högre betyg. Verben i allmänhet och hjälpverben i synnerhet minskar med högre betyg. Andelen pronomen ökar generellt med högre betyg, men ökningen består i personbetecknande pronomen. Andelen opersonliga och indefinita pronomen minskar med högre värderade texter. Flicktexterna innehåller vidare en högre andel nekande adverb och talaktsadverbial än pojkarnas, men frekvensen är inte av avgörande betydelse för betygen. Andelen talspråksvarianter av vanliga ord minskar generellt med högre betyg. Avslutningsvis sammanfattas undersökningens slutsatser och det förs en diskussion kring frågan varför resultatet egentligen såg ut som det gjorde, och vilka konsekvenser det kan medföra.