Handhygien - i förenlighet med god och säker vård

Abstract

Hundratals miljoner människor drabbas varje år av vårdrelaterade infektioner (VRI), som tar sig uttryck i dödsfall och onödigt lidande. Det stjäl resurser från sjukvården världen över och inget land i världen har lyckats lösa problemet. Handhygien anses vara den mest effektiva metoden för att förhindra spridning av smittsamma bakterier. I Sverige kostar VRI samhället 500 000 vårddagar per år och det beräknas bli en utgift på 3,7 miljarder kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka om sjukvårdspersonal följer riktlinjer för handhygienrutiner, samt att belysa vilka faktorer som kan ha inverkan på följsamhet kring handhygien. Levines teori om de fyra bevarandeprinciperna tillämpades som omvårdnadsteoretisk referensram. Uppsatsen grundades på en litteraturstudie bestående av tio stycken artiklar, publicerad mellan 2001 och 2008. Följsamheten överlag med handhygienrutiner visade en spridning mellan 20% och 70%. Det framkom ett antal olika faktorer som påverkade handhygienrutinerna. Psykologiska faktorer och vårdkultur, som grundar sig i vårdpersonalens värderingar och attityder spelade stor roll. Tidsaspekt och arbetsbelastning samt kunskap var också utmärkande för hur väl handhygien utfördes. Interventioner som genomfördes hade oftast en positiv men kortsiktig effekt. Det faktum att handskar ibland användes som ett substitut för handhygien, kan tyda på att kunskapen bland personalen inte alltid är tillräcklig.