Show simple item record

dc.contributor.authorSjöberg, Susannaswe
dc.contributor.authorBrodendal, Annaswe
dc.date.accessioned2004-02-19swe
dc.date.accessioned2007-01-16T17:26:11Z
dc.date.available2007-01-16T17:26:11Z
dc.date.issued2004swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1591
dc.description.abstractBakgrund och problem: Stor osäkerhet råder i svenska företag kring de ekonomiska konsekvenserna av lämnade pensionslöften. Bidragande till denna osäkerhet är det faktum att vi i Sverige saknat en pensionsrekommendation inom redovisningen som ställer krav på en enhetlig redovisning av pensionsutfästelser inom koncerner. Redovisningsrådet har nyligen givit ut rekommendationen RR 29, ”Ersättningar till anställda”, vilken bygger på IAS/IFRS: s standard IAS 19 och är således ett led i harmoniseringsprocessen av redovisningen. Författarna har valt att undersöka företag som står inför implementeringen av RR 29. Bytet av redovisningsprincip torde få stora effekter på företagens redovisning vilket i sin tur troligtvis påverkar redovisningens olika användare. Även redovisningens kvalitativa egenskaper torde påverkas. Syfte: Syftet är att beskriva vilka problem börsnoterade bolag kan stöta på i samband med bytet av redovisningsprincip. Uppsatsen syftar även till att beskriva och analysera hur redovisningens kvalitativa egenskaper samt hur redovisningens användare kommer att beröras. Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sin studie till att behandla ersättningar efter avslutad anställning med fokus på pensionsåtaganden. Vidare är studien avgränsad till att inte undersöka företag som redan tillämpar RR29/IAS19. Metod: Undersökningsmetoden författarna har valt är kvalitativ där besöksintervjuer har använts som undersökningsinstrument. Vidare har det empiriska materialet analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Resultat och slutsatser: Implementeringsproblematiken har bestått i att uppskatta de aktuariella antagandena, så som den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna. Jämförelser företag sinsemellan förväntas bli lättare att göra, förutsatt att användaren har kunskap om rekommendationen då den till sin natur är komplicerad. Beslutsrelevansen, bland annat, torde öka i och med en implementering av RR 29 tack vare de högre upplysningskraven. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att med facit i hand, följa upp de koncerner som studerats. Detta för att utröna det verkliga utfallet av en tillämpning av rekommendationen, med avseende bland annat på pensionsskuldens förändring.swe
dc.format.extent292298 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titlePensionsredovisning enligt RR29 - Problematiken vid rekommendationens implementeringswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid3397swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record