Show simple item record

dc.contributor.authorEngdahl, Carolineswe
dc.contributor.authorSällström, Erikswe
dc.date.accessioned2004-06-18swe
dc.date.accessioned2007-01-16T17:26:00Z
dc.date.available2007-01-16T17:26:00Z
dc.date.issued2004swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1576
dc.description.abstractInledning Införandet av IAS/IFRS per 2005 innebär att fokus flyttas i externredovisningen hos svenska noterade bolag från försiktighetsprincipen enligt svensk redovisningstradition mot att visa en mer rättvisande bild. Syftet med denna uppsats är att identifiera och diskutera områden i IAS/IFRS- regelverket som ger en mer eller mindre rättvisande bild. Metod Vår studie är en kvalitativ fallstudie som tar sin utgångspunkt i näringslivet och inkluderar fyra stycken intervjuer, där vi fokuserar på IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS 39 Finansiella Instrument, IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 3 Business Combinations. Referensram Referensramen utgör den teoretiska plattformen för studien och vi beskriver hur begreppet rättvisande bild definieras teoretiskt och enligt IASB. Vi utgår från den neoklassiska värdeläran och presenterar sambandet mellan ekonomiskt värde och redovisat värde. Vi redovisar även en diskussion om det bokförda värdets betydelse och en sammanfattning av de IAS-standards som studien behandlar. Empiri Empirin består av korta presentationer av de undersökta företagen och dessa följs utav utförliga redogörelser av de intervjuer vi genomfört. Analys Analysen visar att det teoretiskt mest rättvisande värdet på en tillgång måste vara det ekonomiska värdet och i praktiken är detta omöjligt att fastställa med säkerhet. Inom IAS 19 fokuserar vi på förmånsbestämda planer vilkas framtida värde måste uppskattas och såldes innehåller redovisningen av dessa väldigt många antaganden vilket ger utrymme förmissvisande och ojämförbara värden. Vad gäller IAS 39 valde vi att helt fokusera på säkringsredovisning och vi har konstaterat att säkringar ökar den synliga risken när de redovisas fel. Analysen av IAS 40 visar att marknadsvärdering enligt IAS 40 ger en mer rättvisande balansräkning, men samtidigt ger icke önskvärda effekter på resultaträkningen. Angående IFRS 3 ifrågasätter vi nyttan med goodwill, bl.a. eftersom det avspeglar historiska val men inte framtida förutsättningar på samma sätt som andra tillgångar. Slutsatser En genomgående förändring gentemot tidigare svensk redovisningstradition i IAS 19, 39, 40 och IFRS 3 är att tillgångar får eller ska marknadsvärderas. Detta ser vi som en förflyttning av fokus från resultat- till balansräkningen. Om de ekonomiska värdena kunnat bestämmas exakt hade detta inte inneburit en motsättning. Studien har visat att detta i många fall är praktiskt omöjligt. Detta medför att en konstgjord volatilitet kommer uppstå i resultaträkningen samtidigt som möjligheter för manipulation av resultat genom val av antaganden för framtiden ökar vilket kan ge en missvisande bild. Men i de fall då det finns ett känt marknadsvärde tycker vi dock att de nya reglerna strävar efter att påvisa tidigare dolda risker, skulder och tillgångar i bolag vilket ger en mer rättvisande bild.swe
dc.format.extent273594 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titleSkapar IAS/IFRS en rättvisande redovisning?swe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid3754swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record