| dc.description.abstract | Alkohol och droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till missbruk.
Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på droger och alkohol?
Mina frågeställningar är:
1. Vilka attityder kan det finnas till alkohol och droger bland niondeklassare i Borås?
2. Vilka könsskillnader finns när det gäller attityder till droger och alkohol?
3. Vilka etniska skillnader finns när det gäller attityder till droger och alkohol?
4. Vilka musikstilar är populära och i vilken grad är de viktiga i respondenternas liv?
Underökningen har varit kvantitativ i form av en enkätundersökning med 97 elever från nionde klass. Alla re¬spondenter kommer från olika skolor, skolklasser och grupper.
De flesta i av alla respondenterna, oavsett kön eller etnicitet angav att de aldrig druckit sig fulla och att de inte är positiva till droger. De flesta av dem som någon gång druckit sig fulla och sedan fortsatt med mer eller mindre regelbundet bruk av alkohol dricker ändå inte för att bli fulla. Mitt resultat är man se skillnader när det gäller attityder till alkohol och droger, både när det gäller könsskillnader och etnicitet. De flickor som i min undersök¬ning angav att de någon gång druckit sig fulla gjorde sin alkoholdebut tidigare än pojkarna, men pojkarna dricker oftare än flickorna. Det är ingen skillnad mellan de som är födda inom Norden och de som är födda inom Norden när de första gången drack sig fulla. När det gäller andelen som visade en mer liberal attityd till droger domine¬rade de som är födda utanför Norden. Endast en mycket liten andel av respondenterna angav att de testa någon drog.
Musik är viktigt i respondenternas liv, men för de flesta är det inte viktigt att kompisarna lyssnar på samma musik och det går bra att umgås med andra som inte lyssnar på samma musik. Det är för de flesta heller inte viktigt att andra ska kunna se vilken musikstil de gillar, t ex på deras kläder.
När det gäller frågan om musikstilar kan påverka ungdomars attityder till alkohol och droger kan vissa tendenser ses i mitt resultat när det gäller musikstilarna hiphop och dance/techno/synth, vilka också kan kopplas samman med den mediala bilden av dessa musikstilar.
Ett förslag till vidare forskning är att med ett mer slumpmässigt urval av elever från årskurs 9 undersöka om resultaten blir liknande det resultat jag har fått, och undersöka om det är ett kan vara ett representativt resultat för alla niondeklassare i Borås. | en |
