Magisteruppsatser (IDPP)
https://hdl.handle.net/2077/24930
2024-03-28T23:17:04ZTänka, resonera och räkna – ett examensarbete om lärares upplevelser av en ny undervisningsmodell i matematik.
https://hdl.handle.net/2077/79772
Tänka, resonera och räkna – ett examensarbete om lärares upplevelser av en ny undervisningsmodell i matematik.
Berglund, Marie, Madeleine Hertz Felin
Skolverket rapporterar att det finns en matematikängslan bland svenska elever och vi ser också ett dalande resultat i den nya PISA-undersökningen. Man kan fråga sig om detta har att göra med vår statiska matematikundervisning i lärobok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematikämnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som bör diskuteras. Tänka, resonera och räkna (TRR) är en ny undervisningsmodell som fokuserar på just kommunikation och resonemang mellan elever, mellan elever och lärare, men också mellan lärare i ett kollegialt samspel. I brist på forskning kring detta område var syftet att undersöka hur lärare upplever arbetet och undervisningen kring TRR och dessutom belysa skillnader i förhållande till rådande traditionell matematikundervisning med en matematikbok som undervisningsmaterial. Svar från tio lärare i denna kvalitativa intervjustudie har analyserats genom teman och kopplats till den sociokulturella teorin. Analys av resultat visar på hur en implementering av en ny undervisningsmodell som TRR kräver en stor insats av alla inblandade lärare både enskilt men fram för allt kollegialt. Trots en viss osäkerhet kring undervisningsmodellen visar resultatet att ju längre lärarna arbetat med TRR desto tryggare blir de i att hantera det och undervisa i matematikämnet. Lärarna anpassar och ändrar i materialet vilket visar på att lärarnas kunskaper och autonomi är av betydelse. Slutsatserna är att TRR bidrar till utvecklande kunskap hos både elever och lärare. Det ska dock inte ses som en rådande undervisningsmodell utan en kombination med TRR och traditionell matematikundervisning är att föredra.
2024-02-09T00:00:00ZVägen mot en likvärdig och stärkt sexualundervisning - Lärares perspektiv på det nya läroplansändringarna gällande sexualitet, samtycke och relationer i årskurs F-3
https://hdl.handle.net/2077/74582
Vägen mot en likvärdig och stärkt sexualundervisning - Lärares perspektiv på det nya läroplansändringarna gällande sexualitet, samtycke och relationer i årskurs F-3
Carlsson, Jennie
Det sker läroplansändringar inför 2022 gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och
relationer där årskurserna F-3 blir berörda. Syftet med följande studie är därför att undersöka
hur grundskolelärare inom F-3 definierar sexualitet, samtycke och relationer samt vilka faktorer
som påverkar grundskolelärares implementering av kunskapsområdet. Studien är en kvalitativ
studie som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta grundskolelärare som är
verksamma och behöriga i årskurserna F-3. Empirin bearbetades utifrån en tematisk analys som
genererade tre teman, vilka grundande sig i studiens valda teoretiska perspektiv ramfaktor-
teorin.
Studiens resultat visar att undervisning kring samtycke och relationer redan är en del av
grundskolans tidigare år, vilket skiljer sig från begreppet sexualitet som inte på samma vis
kopplas till grundskolans yngre åldrar. Begreppet sexualitet definieras även tudelat av de
deltagande lärarna genom en biologisk och en emotionell syn. Resultatet visar också olika inre
och yttre ramfaktorer som lärarna menar kommer ha effekter på implementeringen av
kunskapsområdet. De inre ramfaktorerna som tas upp påverkar sexualundervisningen är läraren
som person, samarbete med kollegiet och elevhälsa samt stöd från skolledning och av
läromedel. Den yttre ramfaktorn som resultatet visar är skolans styrdokument och innebär att
sexualundervisningen kommer påverkas av att kunskapsområdet endast är placerat i skolans
inledande delar för årskurs F-3.
2023-01-18T00:00:00ZLärares förebyggande arbete mot mobbning
https://hdl.handle.net/2077/74433
Lärares förebyggande arbete mot mobbning
Mohammad Zaman, Khatol
Uppsatsen handlar om det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan. Syftet är därmed att
belysa hur några lärare engagerar sig i och förebygger mobbning i skolan. För att nå syftet
ställs följande frågor :
Vilken syn har lärarna på begreppet mobbning och vad för syn har lärarna om
konsekvenserna som mobbning orsaker den utsatta?
Vilka metoder använder lärarna för att förebygga mobbning i skolan?
Vilka egenskaper anser lärarna kännetecknar en mobbare och den som är utsatta för mobbning?
Den metod som används för att besvara frågeställningar i den här uppsatsen är
semistrukturerade intervju. Sex lärare intervjuades från två olika grundskolor. En tematisk
analys utförts sedan för att analysera den insamlade empirin. Resultatet visar att lärarna är
medvetna om vad mobbning innebär och hur man kan förebygga det på olika sätt. Dock skiljer
sig deras åsikter från forskarnas åsikter när det gäller de egenskaper som kan känneteckna en
person som mobbar och en person som riskerar att bli utsatt för mobbning. Från resultatet
framkommer det också att skolpersonalen inte använder de metoder som har presenterats i
Skolverkets hemsida. Däremot har skolpersonalen samma mål som Skolverket och forskarna i
den valda litteraturen har. Slutligen visar resultaten att det inte finns någon strategi som kan
lösa alla skolors konfliktsituationer utan att lärarna och skolan måste välja en förebyggande
strategi utifrån skolan och elevernas behov.
2022-12-14T00:00:00ZFormativ bedömning – lättare sagt än gjort?
https://hdl.handle.net/2077/73672
Formativ bedömning – lättare sagt än gjort?
Wihlborg, Kristina
Begreppet formativ bedömning är inte explicitgjort i den svenska läroplanen för grundskolan,
men det är samtidigt något som lärare förväntas att arbeta med. Syftet med studien var att ta
reda på hur fyra mellanstadielärare och två högstadielärare tolkar begreppet formativ bedömning, hur de resonerar kring relationen mellan formativ och summativ bedömning, hur lärarna säger sig arbeta med formativ bedömning vid arbetet med elevtexter i svenskämnet samt vilka utmaningar lärarna menar att det finns i arbetet med formativ bedömning. I studien
användes semistrukturerade intervjuer där svensklärare, med olika lång arbetslivserfarenhet, deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språket är centralt. Resultatet visar att lärarna anser att formativ bedömning syftar till att utveckla lärandet. Ytterligare en aspekt som framkommer är att flertalet av lärarna särskiljer begreppen formativ och summativ bedömning. Genom lärarnas utsagor framkommer det att de
ger lärarrespons samt låter eleverna arbeta med karmatrespons. Resultatet synliggör även utmaningar med formativ bedömning som tidsrelaterad, att det var svårt att hinna med, och svårigheter med att få eleverna att förstå samt ta till sig formativ bedömning. Det framkommer också att betydelsen av att en fungerande relation till eleverna i samband med formativ bedömning är av vikt.
2022-09-26T00:00:00Z