Kandidatuppsatser / Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
https://hdl.handle.net/2077/24179
2024-03-29T12:46:08ZIdrott och utseende. Normer, kroppsfixering och dysmorfofobi inom idrotten
https://hdl.handle.net/2077/80447
Idrott och utseende. Normer, kroppsfixering och dysmorfofobi inom idrotten
Gordon, Josefina; Ansarian, Adrian
Dysmorfofobi (BDD) är en psykisk störning hos en individ som upplever ett stort missnöje med sin kroppsform och utseende. Det finns tidigare ingen statistiskt bevisad slutsats om huruvida idrottare är mer eller mindre benägna att lida av BDD (kroppsdysmorforisk störning/Dysmorfofobi). En omfattande översikt av BDD inom idrott saknas, även om det finns studier som undersöker kroppsmissnöje, självbild och liknande ämnen (Varnes, 2022). Forskningen på området har ännu inte helt klart definierat graden av problematik och kopplingen till BDD. Därefter existerar ett behov av mer utforskning och uppdaterad kunskap för att få en bättre förståelse av detta ämne (Varnes, m.fl., 2022). Bland normalbefolkningen i Sverige har det påvisats vara 1-2% som har BDD (Enander, m.fl., 2018). I studien är syftet att undersöka idrottare i en storstad i Västsverige, för att få fram variabler som tyder på hur många idrottare som kan potentiellt ha diagnosen BDD. Denna kvantitativa enkätstudie använde sig av icke sannolikhetsurval, med ett maximerat varierat urval för organisationer inkluderade i Riksidrottförbundet och ett bekännlighetsurval för individer inom Svenska Body och Fittnesförbundet. Detta resulterade i att 66% av idrottarna (N=16/24) kan potentiellt ha BDD.
Kandidatuppsats 15 hp, Sports Coaching-programmet
2024-03-19T00:00:00ZKomponenter till en livsstilsskola för en hälsosam livsstil
https://hdl.handle.net/2077/80403
Komponenter till en livsstilsskola för en hälsosam livsstil
Nord, Sara; Stark, Sofie
Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem i Sverige idag och matvanor och fysisk
aktivitet spelar en avgörande roll. Det finns flera tillvägagångssätt för behandling, där en är
intensiv livsstilsintervention som har visat lovande resultat på viktnedgång. En alarmerande
problematik uppstår när det kommer till efterlevnaden av de nya livsstilsförändringarna och
bibehållandet av vikten. Syftet med den här studien är därmed att utforska och skapa
förståelse kring vilka komponenter som kan implementeras i en individualiserad livsstilsskola
för att undvika viktuppgång när individerna återgår till sin vardag. Urvalet har tidigare
genomgått ett viktminskningsprogram där råd kring kost och fysisk aktivitet samt stöd för en
beteendeförändring mottagits. Deltagarna rekryterades via ett avsiktligt urval som därefter
kompletterades med ett snöbollsurval. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer utfördes med
totalt fyra kvinnor i åldern 58–75 med inspelningsutrustning. Intervjumaterialet
transkriberades av samtliga författare och analyserades med hjälp av en kvalitativ
innehållsanalys. Resultatet visade att upplevda hinder utgjordes av brist på socialt stöd både
från närstående och från professioner. Motsvarigheten till dessa uttalanden utgjorde
framgångsfaktorer hos några deltagare. De uttryckte också att andras kostvanor påverkade
deras nya levnadsvanor samt att brist på kontroll kring att dra egna gränsdragningar utgjorde
hinder. Således utgjordes tydliga gränsdragningar och ett lösningsfokuserat tankesätt
framgångsfaktorer. Att vara fast i gamla matpreferenser och perioder av tuffa livshändelser
utgjorde en barriär för fortsatt utveckling och bibehållen vikt. Andra hinder var brist på
motivation, känsloätande, ny kroppsuppfattning, negativ inställning och tankesätt. Som
framgångsfaktorer uttrycktes i stället en stark motivation följt av gynnsamma
personlighetsdrag, självinsikt, gynnsam omgivning som främjar fysisk aktivitet. En del
deltagarna uttalade sig även att viktstabilitet utgjorde en långsiktig process och en drivkraft
att omsätta kunskapen till vardagen, vilket tolkades som framgångsfaktorer. Det här resulterade i komponenter såsom familjeaktiviteter, prova på lokala sporter,
matlagningskurser, mindfulness, meditation och att utveckla hanteringsförmågor rörande
frestelser, självövervakning, lösningsfokuserat förhållningssätt, kroppsuppfattning och
självkänsla, samt tidsplanering utefter individen själv. Alla dessa komponenter behöver
tillämpas med ett individanpassat förhållningssätt samt fortsatt uppföljning.
Program: Hälsopromotion, kostvetenskap
Nivå: Grundnivå
Handledare: Daniel Arvidsson
Examinator: Mia Prim
Antal sidor: 57 (inklusive bilagor)
Termin/år: Vt2023
Måltidsskapandets utmaningar och framgångsfaktorer inom äldreomsorgen En jämförande studie inom en privat och en offentlig verksamhet med fokus på chefers måltidserfarenheter, menyspråk och estetisk gestaltning
https://hdl.handle.net/2077/74317
Måltidsskapandets utmaningar och framgångsfaktorer inom äldreomsorgen En jämförande studie inom en privat och en offentlig verksamhet med fokus på chefers måltidserfarenheter, menyspråk och estetisk gestaltning
Ehrenberger, Louise; Kouva, Sandra; Köylü, Berkan
Studien handlar om måltidsskapandet inom äldreomsorgen. Syftet med studien är att jämföra måltidsskapandet i äldreomsorgen inom en privat och en offentlig verksamhet. Metoden består av en kombination av kvalitativ innehållsanalys och dokumentanalyser. Materialet omfattar semi-strukturerade intervjuer, menyanalyser och fotoanalyser. Resultatet visar framgångsfaktorer och utmaningar inom måltidsskapandet samt skillnaderna i menyspråket och estetisk gestaltning av maträtter. Båda verksamheterna har aktiviteter såsom bakning och tillämpar kulturella mattraditioner som bidrar till gemenskap och tillhörighet. En av utmaningarna i att kunna erbjuda ett flexibelt måltidsutbud är utformningen av matbeställningssystemet som i dagsläget kräver att matbeställningarna görs 7–14 dagar i förväg innan servering. Tillämpningen av måltidsrelaterade utbildningar till vårdpersonalen varierar mellan verksamheterna. Menyerna gestaltas på olika sätt både skriftligt, muntlig och med hjälp av bildbibliotek. Bilderna visar att porslinet är anpassat utefter äldre men visar tydliga skillnader i estetisk gestaltning mellan verksamheterna. Slutsatsen är att det finns förbättringsområden framför allt inom måltidssystemet samt gällande menyspråket i båda verksamheterna.
2022-11-29T00:00:00ZBarnobesitas och kostvanor: En enkätstudie om kostrelaterade behov och vanor hos familjer i Friskvårdsgruppen
https://hdl.handle.net/2077/73629
Barnobesitas och kostvanor: En enkätstudie om kostrelaterade behov och vanor hos familjer i Friskvårdsgruppen
Ingemansson, Kajsa; Nordin, Louise
Övervikt och fetma är ett av vår tids största utmaningar och folkhälsoproblem. Ungefär
hälften av Sveriges befolkning lever med övervikt eller fetma, och idag finns en snabbare
ökning hos barn och unga än hos äldre. I Friskvårdsgruppen Kungsbacka och Laholm arbetar
hälsopedagoger, utvecklare och ungdomskonsulenter för att främja hälsan hos barn och
ungdomar med obesitas, främst genom fysisk aktivitet. Dock utgör kosten en viktig aspekt för
att förebygga och behandla övervikt och fetma, och frågan är om det finns ett intresse och
behov att införa mer kostrelaterade aktiviteter i verksamheten. Hur ser familjernas kostvanor
och behov ut relaterat till kost? Med detta i åtanke tog studiens syfte fram: att utforska
kostvanor och kostrelaterade behov hos familjer i Friskvårdsgruppen. För att besvara syftet
användes en webbaserad enkätstudie som metod. Enkäten skickades till vårdnadshavare i
Friskvårdsgruppen, där totalt 39 svar erhölls. Resultatet visade att såväl vårdnadshavare som
barn understiger rekommendationer gällande intag av grönsaker, frukt och bär samt fullkorn,
vilket är i likhet med resten av Sveriges befolkning. Det tycktes finnas ett samband mellan
vårdnadshavares och barns grönsaksintag. De flesta önskade inte mer stöd gällande kost,
samtidigt som många tyckte att matlagningsdagar verkade intressant att implementera i
verksamheten. Slutsatsen som kan dras är att det finns ett intresse för praktiskt tillämpade
aktiviteter, samtidigt som intresset för kostrelaterat stöd var lågt. Trots att många inte ville ha
mer stöd anses det finnas behov av hälsofrämjande insatser med fokus på kost.
2022-09-16T00:00:00Z