Magisteruppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
https://hdl.handle.net/2077/21723
2024-03-19T11:29:28ZADHD och relationer
https://hdl.handle.net/2077/80164
ADHD och relationer
Nylén, Sara; Selimaj, Vjosa
Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ADHD har ökat kraftigt i diagnostiseringen senaste tio åren vilket innebär ökade krav på sjukvården. Tidigare forskning visar att personer med ADHD upplever svårigheter att bevara och upprätthålla relationer. Specialistsjuksköterskan behöver ha fördjupad förståelse och ökad kunskap om ämnet för att kunna vårda personcentrerat och skapa förutsättningar till ett partnerskap.
Syfte: Belysa hur vuxna med ADHD diagnos upplever relationer.
Metod: Systematisk litteraturöversikt innehållande 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysen gjordes utifrån Bettany-Saltikov & Mc Sherry (2016) nio steg. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl, Psycinfo och Scopus.
Resultat: Patienter upplevde att de inte kunde leva upp till förväntningar vilket skapade olika strategier för att passa in och en känsla av att vara annorlunda. Patienter upplevde ADHD symtomen mestadels som hinder men också som en resurs. Det identifierades två huvudteman med fyra subteman. Huvudtema Känslan av att inte räcka till med subteman Upplevelsen av att vara annorlunda samt Maskering av symtom. Huvudtemat Påverkan på relationer med subteman Hyperaktivitet och impulsivitet som en resurs samt Symtom som utgör hinder.
Slutsats: Vuxna personer med ADHD upplever positiva och negativa konsekvenser av symtomen vilket påverkar relationerna. Det finns tidigare forskning om vuxna personer med ADHD och deras upplevelse av relationer på ett övergripande plan. Följande studie kan användas till att specialistsjuksköterskan tar del av resultatet och ger ökad kunskap som kan användas i mötet med patienten för att kunna vårda personcentrerat.
Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder is a neuropsychiatric impairment. ADHD has increased in diagnosis in the last ten years, which means increased demands on healthcare. Previous research shows that people with ADHD experience difficulties in preserving and maintaining relationships. The specialist nurse needs to have a deeper understanding and increased knowledge to be able to provide person-centred care and create the conditions for partnership.
Aim: To describe how adults with an ADHD diagnosis experience relationships
Method: Systematic literature review containing 17 scientific articles with a qualitative design. The analysis was done based on Bettany-Saltikov &McSherry’s (2016) nine steps. The articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl, Psycinfo and Scopus.
Results: Patients felt that they could not live up to expectations, which created different strategies to fit in and a feeling of being different. Patients experienced the ADHD symptoms mostly as an obstacle but also as a resource. Two main themes with four subthemes were identified. Main theme The feeling of not being enough with subthemes the experience of being different and masking of symptoms. The main theme The impact on relationships with subthemes Hyperactivity and impulsivity as a resource and Symptoms that cause obstacles.
Conclusion: Adults with ADHD experience positive and negative consequences of the symptoms. There is previous research on adults with ADHD and their experience of relationships on an overall level. The following study can be used so that the specialist nurse takes part in the results and provides increased knowledge that can be used in the meeting with the patient to be able to provide person-centred care.
2024-02-29T00:00:00ZPatienters upplevelse av nattsömn på en kirurgavdelning – en kvalitativ intervjustudie
https://hdl.handle.net/2077/79818
Patienters upplevelse av nattsömn på en kirurgavdelning – en kvalitativ intervjustudie
Ekegren Bergholm, Emma; Roshäll, Elin
Bakgrund: Sömn är nödvändigt för överlevnaden och är en avgörande faktor för att uppnå
god hälsa. Patienter som vårdas på sjukhus har en ökad risk att drabbas av sömnsvårigheter
samtidigt som behovet av sömn är större eftersom det är energikrävande för kroppen att vara
sjuk. Nattsömnen under den postoperativa återhämtningen är viktig för att patienten ska återfå
kontrollen över sina grundläggande funktioner och sjuksköterskan har därmed en viktig roll i
främjandet av patientens nattsömn.
Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av nattsömn efter kirurgiskt ingrepp på
en kirurgavdelning.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design. Tio patienter rekryterades att delta
enligt bekvämlighetsurval. Patienterna hade opererats och vårdats på en kirurgavdelning
minst tre dagar innan intervjun. Intervjuerna analyserades med Graneheim och Lundmans
(2004) innehållsanalys.
Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier; Stör nattsömnen och
Främjar nattsömnen. Kategorierna i sin tur bygger på fem subkategorier; Symtom och
obehag, Annorlunda sovmiljö, Tankar och känslor under kategorin Stör nattsömnen.
Vårdpersonalens sätt att vårda och Anpassningar i sovmiljön under kategorin Främjar
nattsömnen. Resultatet visade att nattsömnen stördes av exempelvis symtom som smärta och
illamående, vård på dubbelsal, oro, ledsamhet och ovisshet. Faktorer som främjade
nattsömnen var exempelvis olika strategier, vårdpersonalens förmåga att skapa trygghet och
förutsättningar för en god nattsömn, vård på enkelsal och att vårdsalen var anpassningsbar.
Slutsats: Det är en annorlunda sovmiljö på sjukhus jämfört med hemma, vilket påverkar
nattsömnen. Det framkommer i resultatet att det är fysiska och psykiska faktorer som både
stör och främjar nattsömnen. Olika strategier skapas efter de förutsättningar som finns på
kirurgavdelningen för att främja nattsömnen. Att vårdpersonalen hälsar i början av nattpasset,
visar engagemang och kunskap samt skapar förutsättningar för en god sovmiljö bidrar till en
trygghetskänsla som främjar nattsömnen.
Background: Sleep is necessary for survival and is a crucial factor in achieving good health.
Patients receiving care in hospitals are at an increased risk of experiencing sleep difficulties,
especially since the need for sleep is greater when the body is unwell, as it requires more
energy. Nighttime sleep during the postoperative recovery is essential for the patient to regain
control over their basic functions, and the nurse plays a vital role in promoting the patient's
nighttime sleep.
Aim: The aim was to investigate patients' experiences of nighttime sleep after surgical
procedure on a surgical ward.
Method: It was a qualitative interview study with an inductive design. Ten patients were
recruited to participate through convenience sampling. The patients had undergone surgery
and received care on a surgical ward at least three days before the interview. The interviews
were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) content analysis.
Results: The analysis of the interviews resulted in two categories: Disrupts Nighttime Sleep
and Promotes Nighttime Sleep. These categories were then divided into five subcategories:
Symptoms and Discomfort, Different Sleep Environment, Thoughts and Emotions under the
Disrupts Nighttime Sleep category. Nursing staff's care approach and Adaptations in the
sleep environment under the Promotes Nighttime Sleep category. The results showed that
nighttime sleep was disrupted by symptoms such as pain and nausea, double-room care,
anxiety, sadness, and uncertainty. Factors that promoted nighttime sleep included various
strategies, the nursing staff's ability to create a sense of security and conditions for good sleep,
single-room care, and the adaptability of the ward."
Conclusion: There is a different sleep environment in the hospital compared to home, which
affects nighttime sleep. The results indicate that both physical and psychological factors
disrupt and promote nighttime sleep. Various strategies are developed based on the conditions
present in the surgical department to promote nighttime sleep. The nursing staff greeting at
the beginning of the night shift, demonstrating engagement and knowledge, as well as
creating conditions for a good sleep environment contribute to a sense of security that
promotes nighttime sleep.
2024-02-12T00:00:00ZVåga fråga! En enkätstudie om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att fråga kvinnor om våld i nära relation
https://hdl.handle.net/2077/79811
Våga fråga! En enkätstudie om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att fråga kvinnor om våld i nära relation
Andreasson, Elin; Byman, Emmy
Bakgrund: Våld i nära relation är ett nationellt och globalt problem. Våldet, framför allt mot kvinnor är utbrett och mörkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av våld och dess konsekvenser är stora för såväl den våldsutsatta som samhället. För att sjukvården ska kunna erbjuda rätt hjälp och stöd är det viktigt att våldsutsatthet upptäcks så tidigt som möjligt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor på kirurgisk slutenvårdsavdelning att fråga kvinnor om våld i nära relation.
Metod: En kvalitativ enkätstudie med slutna och öppna frågor där de öppna frågorna analyserades med en induktiv ansats.
Resultat: 41 sjuksköterskor deltog i studien (59%). Av dessa kände sig 26 trygga med att ställa frågan om våld i nära relation medan 13 av 41 sjuksköterskor hade kunskap om hur de skulle gå tillväga vid ett jakande svar på frågan om våldsutsatthet. Analysen av de öppna frågorna i enkäten har indelats i tre huvudkategorier; organisatoriska aspekter som påverkar om frågan ställs, emotionella aspekter som påverkar om frågan ställs samt vårdrelationens betydelse. Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas av såväl organisatoriska aspekter i form av brist på kunskap och rutiner, brist på avskilda platser att ställa frågan och tidsbrist som emotionella aspekter i form av känsla av olust och rädsla samt vilja att hjälpa. Det framkommer även att relationen mellan sjuksköterska och patient, där ömsesidig tillit och förtroende står i centrum, är viktig för att sjuksköterskorna ska känna sig trygga med att ställa frågan om våld i nära relation. Slutsats: Sjuksköterskor upplever både organisatoriska och emotionella hinder till att ställa frågan om våld i nära relation till kvinnor. Trots detta upplever sjuksköterskorna en vilja att ställa frågan och hjälpa kvinnor som lever i våldsutsatthet. Dock behövs stöd och resurser från verksamheten för att upptäcka och förebygga mäns våld mot kvinnor.
Background: Intimate partner violence is a national and global problem. Violence against women is rife and the number of unreported cases is estimated to be very large. There are different types of violence and the consequences are severe both for the victim and society. In order for the healthcare sector to be able to provide the right help and support, it is important that exposure to violence is detected as early as possible. Aim: The purpose of this study was to investigate which factors influence nurses on surgical wards to ask women about intimate partner violence. Method: Qualitative survey study with closed and open questions. The open questions were analyzed with an inductive approach
Results: 41 nurses participated in the study (59%). Of these, 26 felt safe asking the question about violence while 13 of 41 nurses had the knowledge how to proceed if they received “yes” as an answer. The analysis of the questions in the survey was divided into three main categories; organizational aspects that influence whether the question is asked, emotional aspects that influence whether the question is asked and the importance of the care relationship. The nurses described a lack of knowledge, lack of routine and a great need for training and support. Furthermore, it emerged that private spaces were missing and that time pressure had an effect. The nurses had a strong desire to help these women, but also mentioned a feeling of unease. It was important to have trust and that the nurse felt safe asking the question about violence. Conclusion: Nurses need support and resources from the organization to detect and prevent men´s violence against women. Despite the obstacles that exist, nurses experience a strong desire to ask the question about intimate partner violence.
2024-02-12T00:00:00Z”ÄR DU NYFIKEN PÅ ATT STUDERA VIDARE?”
https://hdl.handle.net/2077/79809
”ÄR DU NYFIKEN PÅ ATT STUDERA VIDARE?”
Ferlin, Hanna; Hopf, Linnea
Bakgrund: Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för den svenska sjukvården, i
samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksköterskor och det är brist på erfaren
personal. Kompetensbristen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Trots att satsningar görs
för att fler sjuksköterskor ska specialistutbilda sig är det inte tillräckligt många som gör det.
Syfte: Att undersöka grundutbildade sjuksköterskors inställning till att specialistutbilda sig
inom kirurgisk vård.
Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksköterskor från kirurgiska
avdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med stöd av
Graneheim och Lundman (2004) genomfördes.
Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Kunskap om utbildningen, organisatoriska
förutsättningar, personliga förutsättningar samt specialistsjuksköterskans roll. Grundutbildade
sjuksköterskor ansåg att specialistutbildningen i kirurgisk vård leder till en diffus
yrkesroll. Specialistsjuksköterskan får fler administrativa uppgifter och mindre tid i den
patientnära omvårdnaden, något som ses som ett hinder för att vilja specialistutbilda sig. Att
skriva examensarbete och att använda forskning sågs också som hinder. Samtidigt sågs
utbildningen som en bra fördjupning som ökade tryggheten för både patienter och personal.
Slutsats: Specialistsjuksköterskor har en viktig roll genom att sprida ny forskning och
kunskap vidare till medarbetare. Mer patientnära arbete hade kunnat locka fler att
specialistutbilda sig. Enhetschefer och sjukhusledning har en viktig roll i att informera om
vilka möjligheter till specialistutbildning som finns och ta vara på det intresse medarbetarna
visar.
Background: The supply of skills is a major challenge for the Swedish healthcare system,
with a shortage of specialist nurses and experienced staff. The lack of competence poses a
threat to patient safety. Even though efforts are being made to encourage nurses to specialize,
not enough are doing so.
Aim: To investigate undergraduate nurses' attitudes towards specialist training in surgical
care.
Method: A focus group study with a total of 16 participants employed at surgical wards at a
university hospital in Sweden. A qualitative content analysis supported by Graneheim and
Lundman (2004) was conducted.
Results: Four main categories emerged, “Knowledge of the education”, “organizational
conditions”, “personal conditions” and “the role of the specialist nurse”. Nurses believe that
specialist training in surgical care leads to a diffuse professional role. When the specialist
nurse receives more administrative tasks, she disappears from the care close to the patient,
which is seen as an obstacle to wanting specialist training. Using research and writing a
student thesis was also seen as obstacles. Having nurses with post graduate education in the
ward was considered to bring security to both nursing staff and patients.
Conclusion: The specialist nurse can have an important role in helping to spread knowledge
and new research to the rest of the unit. If the nurse specialist gets to work closer to the
patient, more would be interested in specializing. Hospital management have an important
role in informing about what opportunities for specialist training are available and taking
advantage of the interest shown by employees.
2024-02-12T00:00:00Z